Bli proffs på argumentation!

Att skriva, utveckla och underbygga sina argument är något vi återkommer till ofta. Jag har sammanställt mina favoriter och mitt eget material till en bok.

Varje gång vi ska argumentera plockar jag ihop material och länkar. När jag hittade den här fina mallen från Slidesmania fick jag en idé om att sätta ihop allt till en bok, att kunna återanvända och återkomma till varje gång det ska argumenteras. Så varsågod, en bok om att skriva, utveckla och underbygga sina argument.

Ett eget exemplar till dig

Jag blir bara glad och stolt om du också vill använda mitt material för att hjälpa dina elever att utveckla argumentationen. Då kan du också ändra det efter era behov. Men delar du det vidare önskar jag att du också nämner mitt namn. Tack! Här hittar du presentationen.

En fin dag önskar jag dig!

Cecilia

Tyskans verbformer – en bok med tillhörande studieplan

Mina nior kände sig förvirrade över alla grammatiska termer när det gällde verb. Vilket är perfekt nu igen? Vadå, när ska verbet sitta sist egentligen? Jag kände ett behov av att samla ihop allt vi har lärt oss för att kunna repetera de sista veckorna.

Tyskans olika verbformer

Interaktiv bok

Jag tog mina gamla filmer, grammatikplanscher och länkar till Quizlet för varje verbform och satte ihop till en interaktiv bok i Google Presentationer. Man kör boken i presentationsläge och kan klicka på flikarna till varje kapitel.

Här kan du ladda hem en egen kopia av boken.

Till andra lärare: Jag blir bara glad och stolt om du också vill använda mitt material för att hjälpa dina elever att lära sig om verben. Då kan du också ändra det efter era behov. Men delar du det vidare önskar jag att du också nämner mitt namn. Tack!

Min egen studieplan

Efter genomgången av boken fick eleverna skatta sina egna kunskaper i ett formulär, som blev till deras egen studieplan. Med planen i handen började de sedan plugga med hjälp av boken och av mig, alldeles IRL i klassrummet 🙂

Här kan du göra en egen kopia av formuläret. Obs! Du måste först skapa en kopia innan du börjar ändra.

Ta hand om dig!

Cecilia

En vandring genom litteraturhistorien

I mina klasser brukar jag för det mesta blanda in litteraturhistoria i mina teman. Vi använder Fogelström för att lära oss gestalta eller Strindberg för att illustrera tillbakablickar till exempel. Då och då får jag möjligheten att undervisa en niondeklass som på något sätt är färdiga med högstadiet. Med dessa klasser brukar jag öka portionen av litteraturhistoria. Så här gjorde jag den här gången.

Som grund för undervisningen hade jag en tidslinje som jag skapat själv i en app. Varje ny epok inledde jag genom att föreläsa om vad som var typiskt för en epok och vilka författare och verk vi skulle lägga på minnet. Tidslinjen har jag också gjort om till en play-och-paus-film, där tittaren själv pausar för att läsa texten i sitt eget tempo.

Efter genomgången varierade vi arbetssättet mellan att läsa och samtala om texter, se en film om epoken, svara på frågor eller göra en enkel frågesport i Quizlet eller Kahoot.

Ungefär så här såg lektionsupplägget ut:

Litteraturens början och antiken
1. Cecilias tidslinje
2. Se filmen Litteraturepoken antiken förklarad
3. Träna i Quizlet
4. Arbeta med Sapfo enligt förslaget i Skolbok (tack för den!)

Medeltiden
1. Cecilias tidslinje
2. Se filmen Litteraturepoken medeltiden förklarad
3. Läs ett utdrag ur Tristan och Isolde
3. Träna i Quizlet
4. Arbeta med Decamerone, Dante och Heliga Birgitta enligt förslaget i häftet om medeltiden på Skolbok (tack igen Ingemar Wiklund!)

Renässansen
1. Cecilias tidslinje
2. Här valde vi bort filmen Litteraturepoken renässansen förklarad och såg istället en kortversion från Studi
3. Läs utdrag ur några texter av Shakespeare
3. En Kahoot

Upplysningen
1. Cecilias tidslinje
2. Här valde vi bort att se film. Dock finns filmen Litteraturepoken upplysningen förklarad för den som är sugen.
3. Arbete med ett häfte som jag hittade på den här sidan. (Upphovsperson till sidan är Sandra Sundberg i Partille. Tack till dig!)

Romantiken
1. Cecilias tidslinje
2. Se filmen Litteraturepoken romantiken förklarad
3. Fokus på Edgar Allan Poe och Den svarta katten.

Realismen, naturalismen, modernismen och arbetarförfattarna
1. Cecilias tidslinje
2. Fokus på Charles Dickens och Oliver Twist. Ungdomarna fick välja mellan att läsa utdrag, lyssna på en bit av ljudboken, se det här engelska klippet eller googla fritt för att skapa sig en uppfattning.

Repetera och träna

För att repetera fick ungdomarna kika igenom filmen med tidslinjen. Vi gjorde också två Quizlets för att repetera vilken epok som kännetecknas av vad och vilket verk som hör ihop med vilken upphovsperson:

Quizlet om epoker

Quizlet om verk och upphovsperson

När vi kommit så här långt har vi förståelse för att litteraturen har ändrats genom historien. Vi vet också att det går att använda litteratur för att förstå hur samhället såg ut på den tiden. Dessutom har vi fått se att en upphovspersons liv ofta påverkar texten hen skriver. Om några namn och årtal kanske också har fastnat? Ja, men det verkar faktiskt så.

Med detta i bagaget är vi snart framme vid slutdestinationen av vår vandring: SLUTUPPGIFTEN 🙂 Här har jag klurat ut något alldeles extra. Kommer i nästa inlägg!

Ta hand om dig,

Cecilia

Fixa tyskan – ny hemsida

Jag gissar att det är fler än den här tyskläraren som då och då har elever i klassrummet som vaknat upp i årskurs 9 och insett att de behöver lära sig en hel del för att hinna tillägna sig tillräckliga kunskaper för att få minst ett E i slutbetyg?

Tiden vi har i klassrummet räcker inte alltid till om det finns stora luckor och det är ju inte alla ungdomar som har tysktalande föräldrar hemma så möjligheten att få hjälp i hemmet är ofta begränsad.

För att ha något att sätta i händerna på ungdomarna har jag skapat den här hemsidan. Kanske någon mer kan ha nytta av den eller hitta inspiration till att göra en egen?

Min nya hemsida Fixa tyskan.

Ta hand om dig!

Cecilia

Quiz/tipspromenad om de tyskspråkiga länderna

Behöver du ett tips till sista tysklektionen? Jag har satt ihop ett quiz med frågor om de tyskspråkiga länderna.

quiz tyskland

Varje fråga ställs genom qr-koder i en film och eleverna svarar i ett pappersformulär. Frågorna är på svenska för att passa även sexor och sjuor. Jag uppmanar naturligtvis eleverna att söka information för att få alla rätt.

Version för klassrummet

Här finns dokument med inbyggda qr-koder för utskrift.

Här finns facit.

Version för tipspromenad

Här finns frågorna för utskrift.

Här finns tipstalong för utskrift.

Här finns facit.

Känner du igen frågorna? Jag har för mig att jag använde färdiga frågor från en lärobok när jag gjorde filmerna för några år sedan så det är mycket möjligt. Hoppas du har användning av det!

Viel Glück!

Cecilia

Jag lyssnade på Anna Gezelius om Sveriges Nationella minoritetsspråk

Under Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska 1-2 februari lyssnade jag på flera intressanta föreläsningar. En av dem handlade om de nationella minoritetsspråken. Inget nytt för mig men nyttigt med repetition. Ta gärna del av mina anteckningar om du är nyfiken.

Anna Gezelius arbetar på Institut för språk och folkminnen.

Handuppräckning om vilka språk vi känner till. Vi hade ganska bra koll, tur!

  • Samiska
  • Finska
  • Meänkieli
  • Jiddisch
  • Romska (vi har tidigare sagt romani chib men vi kan gå över till romska)

Vad krävs för att få status som ett nationellt minoritetsspråk?

  • En del av Sveriges kulturarv
  • Minoriteten och språket ska ha funnits i Sverige under lånt tid
  • Uttalad samhörighet
  • Egen språklig och kulturell tillhörighet
  • Vilja att behålla sin identitet

Diskussion om varför arabiskan inte har blivit minoritetsspråk än och det beror på att arabiskan är så ny i Sverige.

Det anses kränkande att fråga någon vilket språk man talar och därför finns inget exakt antal om hur många personer som talar språken i Sverige men på ett ungefär:

Finska – 175 000. Det finns 700 000 personer i Sverige som har finsk bakgrund men man vet inte hur många som talar det. Antalet minskar.

Meänkieli – 20 000-75 000 personer

Romska – 10 000-120 000 personer

Samiska – 6 000 personer. Samiska talas i Finland, Norge, Sverige och Ryssland. Totalt inom detta område pratar 24 000 personer någon form av samiska.

Jiddisch – 1 000-1 500 personer.

Samiska

Genomgång av vad samiska är. Några punkter:

  • Urfolk
  • Begränsat självstyre genom Sametinget som r en folkvald statlig myndighet
  • Sametinget ansvarar för samiskan.
  • Två egna samiska språkcentrum i Tärnaby och Östersund
  • Flera varieteter: nordsamiska, sydsamiska, umesamiska, lulesamiska. Alla förstår inte varandra.
  • Fastställa ortografi. Samiska är till största delen ett talat språk. Nu har man bestämt att så här skriver vi umesamiska, och med det höjer man statusen för språket.

Sverigefinska

Sverigefinnar eller sverigefinländare. Det är den största nationella minoriteten idag. På 1600-talet kom en stor grupp med skogsfinnar som tog hand som skogen. Under 1800-talet kom många och sedan har vi krigsbarnen som i många fall stannade kvar. Därefter en stor invandring under 1960-talet. Sverigefinskan är utsatt för en språkbytarprocess som innebär att finskspråkiga föräldrarna inte lär ut sitt språk till sitt barn som är fött i Sverige. Idag är äldreomsorgen en stor fråga.

Tornedalska – Meänkieli

Nordfinsk dialekt som kallas tornedalsfinska. I Finland räknas det inte som ett språk utan en dialekt. Tornedalingar bor i Tornedalen. Kväner bor i Norge och de talar kvänska som är en form av meänkieli. Många bor i Norrbotten. Det finns flera dialekter.

Jiddisch

Innan andra världskriget talades jiddisch av 11-13 miljoner människor men idag finns cirka tre miljoner kvar. Det är ett germanskt språk med hebreiska bokstäver. Om man kan tyska kan man förstå en del jiddisch.

Romska – Romani chib

Romerna är en minoritet i alla länder. Första belägget för en rom i Sverige är på 1500-talet. 1914 bestämdes det att inga romer fick komma in i Sverige. Resanderomska är det som kallas för svensk-romska. Många resanderomer har dubbla namn; ett svenskt namn och ett romskt namn. 1979 togs det T i födelseattesten bort som stod för tattare. 1979! Det visste inte jag. Idag utbildas inte modersmålslärare i romska. Det går inte att lära sig romska via våra utbildningar i Sverige idag. Romska har inget riktigt skriftspråk än. Det finns en arbetsgrupp som ska ta fram detta. De är utsatta för en stark diskriminering. Romer fick bo i en svensk lägenhet först 1954. 1959 fick barnen gå i skolan. Det fanns ingen sjukvård för romer så om en havande kvinna ville föda på ett sjukhus fick hon inte det.

Svenskt teckenspråk

Det svenska teckenspråket fick inte status som nationellt minoritetsspråk men det finns ett starkt tryck på att man ska visa samhällsinformation även i teckenspråk.

Varför talar man inte sitt språk?

Försvenskning under 18-1900-talet då man menade att alla ska tala svenska. Inget påbud från regeringen men det uppfattades så i skolorna och därför förbjöd man barnen att prata något annat än svenska i skolan. Språken blev skamförknippade och då var det ingen idé att föra vidare språken till sina barn (särskilt som man även kunde bli bestraffad om man talade sitt språk). En hel generation tappades i detta. Idag är det flera försöker lära sig sitt språk i efterhand för att kunna prata med sin mormor och föra språket vidare. Det är en normal assimilering som pågår.

Obs! Man har aldrig rätt att gå fram till en person som pratar t.ex. arabiska på en arbetsplats och be hen prata svenska. Inte tillåtet.

Lagar

2009 kom Språklagen där svenska blev officiellt språk. Den är till för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.

2010 kom Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Den är till för att motverka diskriminering och utsatthet, skydda nationella minoriteter, stärka egenmakt och inflytande och främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken.

Nästa steg? är en utredning som kom 16 juni 2017 med förslag till stärkt minoritetspolitik. Förslag:

  • Inrättandet av en ny tillsynsmyndighet
  • Tvång för kommuner att anta minoritetspolitiska mål, informera om rättigheter
  • Fördubblat statsstöd
  • Förskola och äldrevård
  • Språkcentrum för finska och meänkieli
  • Förbättrad minoritetskunskap i lärarexamen

15 juni 2017 kom en utredning med förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Jarmo Lainen (osäker på namnet) vill se stärkt modersmålsundervisning till tre timmar per vecka, möjlighet till tvåspråkig undervisning för alla nationella minoriteter, skapa eget ämne med meritpoäng på gymnasiet, att ämnet nationellt minoritetsspråk för fås i en ämneslärarexamen, stärka tillgången till lärare i nationella minoritetsspråk.

Förvaltningskommuner

Det finns förvaltningskommuner för finska, meänkieli och samiska. Inom förvaltningskommunen har man särskilda rättigheter. Då ska man kunna kommunicera med myndigheter och domstolar på sitt språk. Rätt till förskola och äldrevård. Från början 7 kommuner och nu 75 kommuner.

Men det är alla kommuners skyldigheter att informera om de nationella minoriteterna om deras rättigheter och främja möjligheten till inflytande och samråd, skydda och främja de nationella minoritetsspråken samt främja förutsättningarna för minoriteterna att kunna bibehålla och utveckla sin kultur och identitet. Även skydda mot diskriminering och utsatthet.

Exempel på vad kommunen kan göra:

  • Synliggöra språket. Skyltar på offentliga byggnader och lokaler
  • Verka för att den enskilda får använda sitt språk i kontakter med myndigheter
  • Information på respektive språk på kommunens hemsida om modersmålsundervisning, influensavaccin, kontaktuppgifter mm på minoritetsspråk
  • Utbilda personalen
  • Hålla samråd med grupper av människor som talar språket

För de nationella minoritetsspråken kom det en lag 2015 som säger att det räcker med en enda elev för att få läsa sitt modersmål. Inga krav på förkunskaper. Möjlighet att välja t.ex. finska som elevens val i årskurs 8. På gymnasiet som modersmål eller moderna språk. Kursplaner finns på Skolverkets hemsida.

Undervisa om nationella minoritetsspråk

Vi måste undervisa om de nationella minoritetsspråken. Hur kan vi göra?

  • Finns PPT på Skolverket
  • se
  • se
  • UR meddelar att det är en ny serie på gång och att det finns en bra fortbildning för lärare

Kursplanerna i svenska, historia och samhällskunskap tar särskilt upp kunskaper om de nationella minoriteterna. I både samhällskunskap och svenska ingår det även i årskurs 4-6.

Språkrådet håller på att ta fram ett material för gymnasiet 2018, högstadiet 2018-2019 och lägre stadier 2019-2020. Det blir en pdf.

Jag visste inte att man kan ringa in till Språkjouren varje dag. Det måste vi ju göra med våra elever!

Det var nyttigt att få en repetition av de nationella minoritetsspråken men jag vill tro att vi lärare har ganska bra koll, åtminstone på var vi hittar material. Det finns i varje läromedel. Studi.se är bra. Skönlitteratur som utgångspunkt slår jag ett slag för!

/Cecilia

Jag lyssnade på Gunlög Johansson om att Alla kan sin grammatik

På Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska lyssnade jag bland annat på Gunlög Johansson. I det här inlägget publicerar jag mina anteckningar från den föreläsningen för den som är nyfiken.

Efter en målande inledning uttrycker Gunlög Johansson i sin föreläsning Alla kan sin grammatik att hon hoppats att vi har kommit hit idag för att

  • Upptäcka skönheten med grammatik
  • Fascineras
  • Förstå bättre vad grammatik är/kan vara
  • Få inspiration om hur man kan undervisa om grammatik

Några termer

Språk versus kommunikation

Språk i vid bemärkelse kallas för kommunikation. Språk i snäv bemärkelse är ett system för kommunikation, för att organisera tänkandet, för att förstå världen. Det är denna senare bemärkelse som hon fokuserar på i sin föreläsning.

Språk versus tal

Språket sitter inte i munnen som små barn kan tro utan det är hjärnburet. Språket är knutet till vissa delar utav hjärnan. I Brocas area och Wernickes area sitter språket i hjärnan och det är här ett fel har uppstått om man lider av någon form av afasi.

Relationen mellan språk och grammatik

Grammatik handlar om det mänskliga språket och de mänskliga språken. Grammatik handlar om språkets/språkens uppbyggnad men också av beskrivningen av språkets/språkens uppbyggnad.

Olika användningar av termen grammatik:

  • Inre grammatik – den mentala grammatiken
  • Beskrivande grammatik – deskriptiv grammatik
  • Värderande grammatik – normativ grammatik

Om vi ska ta med oss en enda term från den här föreläsningen tycker Gunlög Johansson att vi ska fokusera på inre grammatik.

Myten om Babels torn används för att förklara hur barnets språk är. Det lilla barnet språk är språket före Babels torn. Påminnelse till mig själv, använd bilden av Babels torn i svenskan!

Beskrivning av språkets olika delar

Genomgång av alltifrån fonem till text.

Wow, ordet TEXT kommer ifrån TEXTIL för att en text är som en väv. Det visste inte jag. Det ska jag använda med eleverna.

Den inre grammatiken – Den mentala grammatiken

En stor del av vår grammatiska kunskap är i själva verket en omedveten kompetens. Det behöver vi titta på och sätta etiketter på. Kul grej att göra med eleverna! Vilken grammatisk kunskap har en talare med svenska som modersmål?

Vi har kunskap om hur fonem får kombineras med varandra. Vi vet att man kan säga spral, skvutt, stitt, kvyr, brapp även om orden inte finns men psral, kvsutt, tsitt, vkyr vet vi att vi inte kan säga. Detta kallas för fonotaktisk kunskap. Denna kunskap börjar vi skaffa oss så fort som vi blir torra i öronen så att vi kan höra.

Vi har kunskap om ordbildning och böjning. Vi vet att skolväska, logdans, firmafest är bra ord men skolaväska, logedans och firmfest är dåliga ord. Vi hör att det inte låter bra. Detta kallas för morfologisk kunskap.

Vi har också kunskap om fraser och satsers uppbyggnad. Vi vet att det heter Jag sitter på stolen och inte Jag sitter stolen på eller Jag har köpt en bok och inte Jag har en bok köpt (som på tyska). Detta kallas för syntaktisk kunskap. Förekomst av fel inom detta område existerar knappt.

Vi tillägnar oss ett språk genom att skaffa oss ett språköra (en inre grammatik), kunskap om språksystemets principer, applicerade (i första hand) på vårt modersmål.

Barn som är bara en vecka gamla kan skilja på rytmen i modersmålet. De kan skilja mellan jambiskt och trokeiskt språk (mamma – mama (som på franska)) efter att ha hört mammans rytm inne i magen. Coolt!

Barn som är någon månad gammal kan skilja på språkljud som finns eller inte finns i deras eget språk.

Vid ett års ålder förstår barn produktion av ord och vid ett och ett halvt- två år kan de producera ordkombinationer. Vid fyra års ålder kan barnet de grundläggande grammatiska reglerna i modersmålet.

Vad är universellt i mänskliga språk?

  • Vokaler och konsonanter
  • Subjekt och predikat
  • Substantiv, verb och adjektiv (lite osämja mellan forskare gällande adjektiv)
  • Ordningen mellan hjälpverb i en huvudsats är alltid tempus, aspekt och modus
  • Frasbegreppet
  • Fonem – Morfem – Ord

Om en marsian hade kommit till jorden och lyssnat in språken som talas världen över hade hen ansett att det är ett enda språk vi talar, bara olika varianter.

Rekursion betyder att samma sak upprepas och upprepas och upprepas. Forskare menar att detta är den viktigaste delen av mänskliga språk. Det är detta som gör att vi kan uppfinna språk. Här visar hon bilder på satslösning där en fras finns i en bisats i en huvudsats, precis som i en rysk gumma.

Så alla kan sin grammatik och det bör vara grunden för grammatikundervisningen. Det vi kanske inte kan är att sätta etiketter på grammatiken så det är detta vi behöver pyssla med i skolan.

Just här får jag lite grammatikpirr i magen… vad roligt det är med grammatik! Tjoho!

Vi får se bilder av hur hjärnan är aktiv när man lär sig språk och där kan man se att det är olika delar som är aktiva om det är modersmålet eller ett andraspråk. Beroende på hur väl man behärskar de olika språken integreras de olika områdena i varandra.

Normativ grammatik – värderande grammatik

Vi får diskutera meningarna Jag ska slå han! och Jag ska slå honom! Med ett beskrivande förhållningssätt tycker vi att detta är intressant. Med ett värderande förhållningssätt har vi andra tankar. Fenomenet finns i Västgötalagen och kan därför sägas vara en språkhistorisk rest. Det räcker inte att hänvisa till språkhistorisk tid utan vi behöver undervisa elever så att inte formen står i vägen för innehållet. I en arbetsansökan som vi får se har skribenten använt han i objektsform. ”Här tycker jag att grammatiken slår oss rakt i solar plexus”, säger Gunlög Johansson. 🙂

Vi har inlärd irritation kring bland annat

  • Han som objektspronomen i skrivna texter
  • Särskrivningar

Domarboken 12:4-6 om Shibbolet. Använd detta i diskussioner om grammatikens betydelse och språksociologi.

Är det möjligt att ha två roller, att både använda den beskrivande och den värderande grammatiken samtidigt? Både som vetenskapsman och språkpolis? Absolut. Viktigt att inte bara ta språkpolisrollen.

”Den inre grammatiken och den deskriptiva grammatiken ger oss redskap för att diskutera den normativa grammatiken”. Vi måste förstå objektsformen av tredje person singular för att kunna diskutera skillnaden mellan han och honom.

Avrundning

Varför är grammatik svårt?

  • Termfloran – Termer behövs i lagom mängd och svensklärare behöver använda dem och undervisa om dem.
  • Grammatikblockering – Grammatikblockering kan jämföras med så kallad matematikblockering. Vi behöver hjälpa eleverna att komma över den blockeringen.

Här tänker jag också på syfte och mål och att koppla till elevers verklighet.

Nytt i svenskt ungdomsspråk – som vi kan använda i undervisningen

ELLERHUR ska vi åka till Italien i sommar? ELLERHUR att vi ska åka till Italien i sommar? Det har Gunlög Johansson gjort en hel undersökning om och jämfört med andra språk. Titta på det ironiska.

TROLIGT/SÄLLAN att vi klarade det! Detta finns också undersökningar att läsa. Sök på Cecilia Eriksson. Även här är det ironiska intressant. Blir det skillnad i hur ironi uppfattas om man lägger till ”Det är….” i början av meningen?

 

Vad glad jag är att jag chansen att lyssna på Gunlög Johansson! Hon lyckades sprida glädje kring grammatiken. Nu måste jag hem och planera något kul!

/Cecilia

Jag lyssnade på Per Måhl om betyg, planeringar, examinationsuppgifter och bedömningsmallar i svenska

Under Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska 1-2 februari lyssnade jag på flera intressanta föreläsningar. Om du är nyfiken får du gärna ta del av mina anteckningar nedan. Först ut var Per Måhl.

Per Måhl inleder med att beskriva sin tidiga yrkesbakgrund bland annat från verkstadsprogrammet på gymnasiet där han skulle undervisa 32-34 pojkar i svenska, varav några inte kunde läsa alls. Därför valde han att gå en kurs om läsinlärning, något som han har nytta av än idag.

Han visar Skolverkets film om hur lärare sätter betyg och ber oss fundera på vilka missförstånd om betyg som Skolverket ämnar tillrättalägga med hjälp av filmen. Jag tänker:

  • Man måste inte visa hög kvalitet från början
  • Man måste inte visa hög kvalitet alltid
  • Prov på uppgifter är inga riktiga betyg
  • Inget medelbetyg sätts
  • Man kan få högre betyg i slutet av kursen än det lägsta betyget som man har fått på en uppgift
  • Man måste inte sätta betyg på uppgifter
  • Läraren ska använda all information om vad eleven kan
  • Nationella provet kan aldrig vara det enda som läraren sätter betyg på

Viktigt att läraren ska knyta all information till kunskapskraven. Måhl är ganska tydlig i sin uppfattning om vilka förvirringar som skapades när vågen med The big five drog över Sverige. Kunskapskrav, ingenting annat. Här tänker jag att The big five ändå bidrog till att vi fick syn på att många delar av våra kursplaner är lika över ämnesgränserna vilket jag tror har öppnat upp ögonen för ämnesöverskridande arbetssätt. Nog så viktigt!

Rättssäkra betyg

Skolinspektionen genomförde granskningar av rättssäker betygsättning i gymnasiet 2010-2011. Ingen granskning har skett före eller efter. Granskningen handlade om att läraren följer de regler som finns. Var fjärde lärare i historia och kemi bedömdes inte följa regelverket. Skolinspektionen går då enligt läroplan, kursplan och skollag, men aldrig utifrån Skolverkets skrifter.

Betygsättningsprocessen

Validitet sker i förhållandet mellan kunskapskrav och examinationsuppgifter. Fungerar examinationsuppgiften för att ta reda på i vilken utsträckning kunskapskravet uppfylls? Exempel om muntlig förmåga. Vi får inte anpassa undervisningen för en elev med talängslan så att eleven inte tränar på sin muntliga förmåga. Eller låta elever enbart lyssna på böcker så att de slipper träna på att läsa med ögonen. Fel. Den som kan ta detta beslut är rektor. Läraren får inte ta beslut som handlar om validitet utan ska anpassa sin undervisning. Skolinspektionen granskade även frekvensen av uppgifter, bland annat när det gäller skönlitteratur. Det räcker inte att bara ha en enda uppgift som tränar kunskapskravet.

Indikatorer är elevernas faktiska prestationer på en uppgift. Dessa kan dyka upp under lektionens gång eller när man ger eleverna en riktad uppgift. Indikatorer på skrivförmåga är lätta att få fram men kanske svårare att tolka. Indikatorerna är ofta intuitiva. Det är inte säkert att läraren kan motivera vilka indikatorer som har medfört en viss bedömning. Lärarens effektivitet kring hur mycket eleven lär sig står och faller med lärarens förmåga att sätta ord på vad indikatorerna innebär. När det gäller läsförmåga är det inte lika lätt att få tag på indikatorer. Det har att göra med att de indikatorer som vi vill få tag i pågår i elevens huvud. En uppgift som Måhl brukar göra är att låta eleverna läsa en bok hemma och sedan träffas för ett boksamtal och då bläddrar han fram en slumpmässigt vald sida och ber eleven titta igenom den och beskriva vad det handlar om. Den här övningen gör att eleven har svårt att dölja om en bok inte är läst. ”Att läsa med flyt” kräver att vi lyssnar på när eleven läser högt.

Ovidkommande underlag kallar Skolinspektionen det när läraren använder till exempel mängden prat i klassrummet som indikator. Här tänker jag på skrivelsen i tysta barns omdömen ”räck upp handen oftare”. Även lärarens hänsynstagande till elever som är borta mycket eller som inte lämnar in i tid kan bli underlag för detta med ovidkommande underlag. Betyg ska sättas på kunskaper som har visats och ingenting annat.

Skillnaden mellan uppgiftsbetyg och kunskapsomdömen. Uppgiftsbetyget sätts på en uppgift som utförs en viss dag vid ett givet tillfälle. Ett kunskapsomdöme handlar istället om att plocka in även andra indikatorer där eleven visat sitt kunnande. Den här distinktionen upplever Måhl är en av de allvarligaste bristerna i svensk skola. Här tänker jag på risken med skolportaler om vi enbart tittar på uppgifter som finns matrisbedömda och glömmer bort att ta hänsyn till vår helhetsbild av elevens kunnande, vilket då även inkluderar sådant som vi hört eleven säga eller kunskaper de visat vid andra tillfällen.

paper-3033204_1280

Kunskapsmatris i svenska

Vid 2012 och 2013 skulle Skolverket göra bedömningsstöd. Enligt Måhl insåg Skolverket då att kunskapskraven inte räckte utan att en kunskapsmatris behövde tas fram. Han menar också att kunskapskraven klipps ned i för små delar i svenska. Man kan inte examinera uppgifter som stavningsprov eller sätta ut skiljetecken i en text. Däremot fungerar det bra som övningsuppgifter. Våra digitala system klipper isär kunskapskraven i minimala delar så det behöver vi vara uppmärksamma på.

När han gör en kunskapsmatris tar han bort nivåtermerna och sätter en stjärna vid varje aspekt, t.ex. Välja och använda lässtrategier, Sammanfattningar av olika texters innehåll, Koppling till tidsaspekter m.m.

Kunskapsaspekterna delar han upp så som han tror att han kommer att ge uppgifter. Därför delar han upp att läsa skönlitteratur och sakprosatexter och skriva sakprosatext samt berättande text. Vissa delar av kunskapskraven bedömer han då på flera ställen, t.ex. skriva olika slags texter.

Därefter lägger han tillbaka nivåtermerna.

Han identifierar 7 kunskapsaspekter. Dessa kan examineras var för sig. Flera av dem, t.ex. nummer 1, 3 och 5 eller 2, 4 och 6 kan också samexamineras. Men alla aspekter kan inte samexamineras. Examination betyder då att läraren gör stickprov för att se att hens tidigare omdömen stämmer vid betygsättning.

Diskussion om taggiga profiler. Om en elev presterar på A-nivå gällande läsa skönlitteratur och E-nivå gällande sakprosatexter. Måhl är hård. Gör som ni vill. Det är inte reglerat. Tänk på att bedömningen ska vara allsidig. Jag tänker att detta även gäller hör- och läsförståelse eller muntliga och skriftliga framställningar  i moderna språk.

Pedagogiska planeringar

De allmänna råden för planering och undervisning berör inte terminsplaneringar utan de pedagogiska planeringarna. Det kallar vi för baklängesplanering. Planens ska innehålla följande delar:

  • Förankring i kursplanen (läraren)
  • Förväntat resultat (eleverna)
  • Aktiviteter/uppgifter för bedömning (eleverna)
  • Bedömning/Rättning av prestationer/resultat (eleverna)
  • Tänkbara kunskapsomdömen (läraren)
  • Undervisningen

Måhl menar att eleverna endast ska se det som är markerat med (eleverna).

Förväntat resultat, Learning outcome – ett av de bästa sätten att få eleverna att lära sig mer. Bra begrepp. Däremot översättningen lärandemål gillar han inte för det är inte en bra beskrivning. Det leder bara till att läraren formulerar ett slags strävandemål. Ett handfast förväntat resultat är något att fokusera på. Om läraren från början har formulerat ett tydligt förväntat resultat kommer det att påverka lärarens undervisning och lärarens uppmärksamhet på aktuella indikatorer.

Ett förslag:

Efter arbetsområdet slut förväntas eleven:

  • Kunna läsa och återge innehållet i en novell
  • Kunna relatera innehållet till kunskap om författaren
  • Veta att noveller kan tolkas olika beroende på när och var den skrevs

Det förväntade resultatet är det lägsta möjliga för E. Alla  elever har samma punkter.

Nästa steg är tre olika uppgifter, en för E, en för C och en för A där det förväntade resultatet finns att läsa i uppgiftsinstruktionen. Det här behöver jag processa lite. Jag är med på att konkretisera skillnad i kvalitet, men inte på att skapa olika uppgifter.

Det står aldrig vad eleven kan utan det är elevens faktiska prestation som är beskriven, alltså kvaliteten i texten.

 

Frågestund

Vad tycker du om att NP ska få större betydelse vid betygsättning?

Per Måhl menar att det inte är någon större skillnad mot tidigare utan att det är ett politiskt beslut utan konkret funktion. Han tycker att man ska lita på att lärarna kan göra sitt arbete om de får rätta förutsättningar till det.

Kan man sänka betyget på en uppgift som elever lämnar in sent?

Nej. Måhl tar aldrig in uppgifter som lämnas in sent utan ger eleverna chans att visa vid nästa betygstillfälle. Det ger en positiv effekt. Detta diskuterar han med sina elever i förväg. Så får man göra inom lärarens frihet.

Eleverna måste läsa och förstå kunskapskraven, säger kollegorna. Vem ska förstå kunskapskraven?

Kunskapskraven är skrivna till lärare och inte till elever. Läraren måste beskriva vilka indikatorer som bedöms i uppgifterna.

Undantagsbestämmelsen, hur fungerar den?

En lärare får vid betygsättning bortse från enstaka delar av kunskapskraven om eleven uppvisar ett funktionshinder som medför att eleven är hindrad att nå kraven. Undantagsbestämmelsen används enbart vid betygsättning. Vi ska fortsätta att träna på t.ex. stavning och fortsätta ge uppgifter. Ett exempel om simning. Läraren får inte befria elever från simning på grund av till exempel samkönade grupper. Rektor kan ta beslutet men får inte ta ett sådant beslut enligt Skolinspektionen. Det är aldrig föräldrarna som kan avgöra om undantagsbestämmelsen ska användas.

Hur många gånger ska man pröva för ett kunskapskrav?

Det finns inte någon sådan regel. Skolinspektionen gör här vissa intuitiva bedömningar om exempelvis antalet laborationer som måste genomföras.

Kompletteringar?

Vid enstaka fall då en elev kanske når A-nivå på allt utom delen om språk eftersom någon gammal språkredovisning ligger kvar och styr brukar Måhl ge eleven en chans att läsa på mer om språk och sedan visa sina kunskaper i ämnet.

B och D?

B och D ska inte sättas på enskilda uppgifter om inte uppgiften tar hänsyn till stora delar av kunskapskraven. Följdfråga om de nationella proven. Per Måhl tror att detta kommer att justeras.

 

Det var Per Måhl, det. Alltid nyttigt att få höra någon som pratar ingående om sina tankar kring betyg och bedömning. Inget direkt nytt men ändå väl värt en repetition. Så här två veckor efter föreläsningen har jag inlett en bedömningsuppgift gällande läsflyt i mina sjuor, vilket är en direkt konsekvens av vad Per Måhl talade om. Däremot är jag fortfarande inte övertygad om att vi behöver skapa olika uppgifter på olika nivåer utan kör hellre på med mitt eget sätt.

Cecilia