Cecilia beskriver IT-läget i kommunen. Del 3.

Här kommer fortsättningen av min beskrivning av IT-läget i kommunen.

Del 3. Så här tänker jag inför en-till-en-satsningen

Att alla elever ska få tillgång till en egen digital enhet av något slag är det bästa som har hänt mig och min undervisning. Äntligen ska jag få använda tekniken fullt ut tillsammans med mina elever! Det här längtar jag mest efter:

· att kunna flippa klassrummet i större utsträckning utan att behöva oroa mig för att någon inte har tillgång till verktyget.

· att kunna låta elever i behov av särskilt stöd få använda de hjälpmedel de har rätt till utan att behöva skylta med det inför klasskompisarna eftersom alla har samma verktyg.

· att kunna föra in den formativa bedömningen i den digitala världen. Jag tänker till exempel på att jag kan filma elevernas texter med ett skärminspelningsprogram så att jag samtidig kan spela in min röst när jag ger responsen och visar på skärmen vad jag menar. Jag har redan provat detta arbetssätt i mindre skala och ser stora fördelar.

· att kunna lära eleverna hur olika ordbehandlingsprogram och presentationsprogram fungerar

· att kunna låta eleverna vara med och påverka undervisningen i högre grad, till exempel när det gäller redovisningssätt

· att kunna blogga regelbundet tillsammans

· att kunna använda onlinetjänster för att snabbt kunna testa av vad eleverna har förstått av en genomgång och vad vi behöver träna mer på nästa lektion

· att kunna låta eleverna själva göra film av genomgångar för att förklara olika moment för varandra

· att kunna… vad som helst egentligen. Jag ser inga begränsningar.

Som jag ser det från min synvinkel finns det några viktiga frågor att ta ställning till inför en-till-en-satsningen. Så här tänker jag:

Lärplatta/dator/bärbar dator och surfplatta i ettOm jag skulle få välja mellan lärplatta och dator till eleverna skulle jag utan att tveka välja plattan. Fördelarna överväger. Den startar direkt, krånglar nästan aldrig, är öppen så att alla kan ladda ned det man själv behöver, innehåller kamera att fota eller filma med. Man kan ladda ned e-böcker från biblioteket och ta med sig plattan till sängen och läsa på kvällen (datorn är inte lika mysig som sängkamrat).

Motståndarna till plattan hävdar att man inte kan skriva på den. Det kan man visst. Eleverna skriver snabbt direkt på skärmen och annars finns det billiga tangentbord att köpa till. Man skulle tydligen inte heller kunna spara filer. Fel. Jag sparar i dropbox och kan då enkelt plocka upp filerna i min dator om jag skulle vilja. Den ergonomiska aspekten, att man får ont i kroppen av att sitta böjd över plattan kan jag till viss del förstå. Men bara när det gäller att skriva långa uppsatser, inte när man använder alla andra möjligheter som finns. Man kan inte skriva ut har jag också hört som argument. Fel. Det kan man visst. Det hävdas också att plattan blir en leksak. Fel igen. Plattan blir det man som lärare vill att det ska bli.

Jag blir lite rädd när jag hör motståndarna till plattorna uttala sig. Man kan inte uttala sig om nackdelarna utan att först ha undersökt och upplevt fördelarna. För att en-till-en-satsningen inte ska bli en satsning som medför att alla elever får varsin skrivmaskin krävs kunskap. Det viktigaste på högstadiet är inte att skriva texter. Det är en del, men inte allt. Plattan ger en frihet som en dator inte gör, ett kreativt förhållningssätt till undervisning och lärande. Ett större ansvar till eleverna och en större möjlighet för dem att påverka sitt lärande.

Jag ser också en stor förtjänst i att spara pdf-filer på plattan. Jag har läroplanen och alla andra pedagogiska skrifter sparade i min lärplatta i appen notability. Den ger mig möjligheten att skriva anteckningar för hand eller med tangentbordet, stryka över med överstrykningspennor och dela med andra.

Nu finns det enheter som är en bärbar dator och surfplatta i ett. Jag har inte sett det i verkligheten och kan därför inte uttala mig. Men skulle ni söka en testperson så vet ni var jag finns! 🙂

Öppen/stängdMin lärplatta är öppen vilket innebär att jag kan ladda ned allt som jag behöver när jag vill. Min dator är stängd. När jag hör av mig till vår IT-avdelning är det oftast för att jag vill ladda ned något till min dator. Allt som oftast får jag ett nej till svar. Det här gör mig tokig! Jag förstår att det skulle kunna innebära problem om alla fick ladda ned allt de ville. Samtidigt vet jag kommuner som lyckas väl med IT-satsningar mycket tack vare att de har öppna system. Jag vill inte höra ett nej när det sägs utan att man först har tagit ställning till vilken pedagogisk vinst jag som pedagog ser med det som jag önskar ladda ned. Jag upplever att vårt slutna system när det gäller nedladdning hindrar mig i min pedagogiska utveckling.

Jag fick inte ladda ned iTunes som jag behövde för att enklare kunna administrera klassuppsättningen av lärplattor. ITunes på datorn skulle också göra att jag kan lägga över ljudböcker som vi (på laglig väg förstås) lånat från Myndigheten för tillgängliga medier på särskilda elevers mobiltelefoner. Skolan tillhandahåller mp3-spelare för detta behov men i min klass finns en elev som inte vill skylta med att hen behöver ljudstöd vid läsning. ITunes skulle kanske kunna göra att just den här eleven fick ett hjälpmedel som hen behöver. Jag tycker att en enda elevs utveckling är så pass viktig att man behöver undersöka alla möjligheter och pedagogiska vinster innan man säger nej. För att kunna individanpassa fullt ut behöver jag kunna ladda ned program till min dator.

Ett annat exempel. Idag när jag kopplar upp lärplattan mot projektorn i klassrummet använder jag en vga-kabel och en adapter kopplad till plattan. Eleverna ser på projektorduken det jag ser på plattan. Bra så. Kabeln och adaptern är tillsammans en meter lång. Det betyder att jag inte kan röra mig längre från tavlan än en meter. Adaptern lossnar ibland och måste därför hållas fast hårt alternativt tejpas fast. För mig är det viktigt att kunna röra mig i klassrummet. Till min dator har jag därför köpt en fjärrkontroll med laserpekare för att kunna byta bilder i powerpoint utan att behöva stå vid datorn. Jag vill kunna flytta mig när jag pratar, kunna gå fram och klappa på någon som ser okoncentrerad ut, ta en mobil av någon annan samtidigt som jag för en dialog med andra. Jag vill vara nära eleverna när jag undervisar. Så fungerar jag som lärare. Nu finns det en programvara till datorn som heter airserver. Med airserver kan jag koppla upp datorn till projektorn. Sedan kopplas lärplattan ihop trådlöst med datorn så att innehållet på min platta syns på projektorduken. Det innebär att jag kan gå runt i klassrummet med min platta. Jag kan skriva på plattan och eleverna ser på duken vad jag gör. Jag skulle kunna fota eller filma en text som en elev sitter och skriver och låta övriga i klassen se texten på duken samtidigt som jag kanske markerar med överstrykningspenna eller ringar in något bra i texten. Effekten blir omedelbar. När jag ställer frågan till IT-avdelningen får jag höra 1. De visste inte om att airserver finns 2. Nej. Nej?! Airserverdiskussionen är inte avslutad. Jag ska bara ha det till min dator. Lös problemet om det finns något problem. Gör mig till ett försöksprojekt i kommunen om det behövs så kan jag beskriva vinsterna airserver ger mig efter att få ha provat i klassen. Programmet kostar 100 kronor för fem licenser. Det är viktigt att både dator och platta finns i samma nätverk för att det ska fungera. Sådana här frågor vill jag ha hjälp av IT-kunniga med. Jag ber om programmet, motiverar de pedagogiska vinsterna och IT-kunniga ser till att det fungerar rent tekniskt. I min värld känns det självklart att det ska vara så.

Här länk till blogginlägg som läraren Camilla Askebäck Diaz gjort om vinsterna med airserver:

http://livetsgladapussel.blogspot.se/2012/11/airserver.html

http://livetsgladapussel.blogspot.se/2013/02/explain-everything-airserver-del-2.html

Ta med enheten hem eller förvara i skolanJag anser att eleverna ska få ta eget ansvar för sin enhet. De får ansvara för att den är laddad och att den tas med till skolan. För att kunna flippa klassrummet och för att säkerställa att alla elever har tillgång till samma digitala verktyg även hemma är det viktigt att de får ta hem den på kvällen. Annars tycker jag att en stor del av finessen med en-till-en-satsningen går i stöpet. På min skola skulle det fungera.

Kommunala system måste vara anpassade för olika enheterJag vet att arbetet med att hitta en skolportal är igång. Snälla, tänk på att alla system som upphandlas ska kunna användas på alla olika slags enheter.

Windowsmiljö?Jag får höra att det är viktigt att eleverna lär sig att arbeta i windowsmiljö. Jag har till och med hört att det är viktigt att de lär sig office. Varför då? Vad är framtiden? Vem vet hur världen ser ut när våra högstadieelever kommer ut på arbetsmarknaden? Ge dem inte windows, ge dem frihet istället så lär de sig kolossalt mycket mer. Det viktiga är inte miljöer, program och tjänster utan funktionerna som dessa står för.

I min värld är det viktigt att eleverna lär sig att hantera ett ordbehandlingsprogram och alla funktioner som finns i ett sådant. Sedan om ordbehandlingsprogrammet råkar heta word, pages eller google dokument (som dessutom är gratis) spelar ingen roll. Om man kan ett program kan man alla. Det är också viktigt att de lär sig något presentationsprogram men att det skulle vara just powerpoint har jag svårt att förstå när det finns så många andra (häftigare) program och onlinetjänster.

Motstånd till Apple?Det har framgått tydligt vid diskussioner med IT-avdelningen att Apple inte står högt i kurs. Därför har jag benämnt min lärplatta just lärplatta och inte iPad i det här dokumentet. För mig personligen är inte Apple det enda rätta. Jag lär mig de verktyg som jag får oavsett vad de heter. Samtidigt känner jag att man som kommun är fel ute om man bara låter bli att undersöka en iPads möjligheter för att den råkar komma från ett företag som heter Apple. Jag får höra att Apple har sett till att man inte kan använda deras produkter tillsammans med andra produkter. Jag skulle vilja se ett exempel på det. Jag använder ju dagligen min dator och min iPad, fast till olika ändamål. Jag väljer den enhet som passar för funktionen jag är ute efter. Jag använder dropbox för att spara filer mellan enheter eller mailar mig själv. Inga problem. Sedan tycker jag att iPad är mycket enklare och mer pedagogiskt upplagd än till exempel en samsungplatta och vad jag förstår finns det fler appar till iPad.

Apple-idOm det nu skulle vara så att vi får chansen att köpa in just iPads till våra elever vill jag att alla ska få skapa varsitt apple-id, att alla får varsitt giftcard att köpa appar för, att alla får en lista med appar som ska laddas ned och att det i övrigt är upp till elev, föräldrar och lärare vilka appar som ska finnas. Eget ansvar för eget verktyg och eget lärande.

Cecilia beskriver IT-läget i kommunen. Del 2.

Här kommer fortsättning på det här inlägget om IT-läget i kommunen.

Del 2. Så här har lärplattan förändrat min undervisning

I maj 2012 höll jag för första gången en lärplatta i min hand. Vi svensklärare hade under året arbetat med utveckling av läsförståelseundervisningen i projektet Vilka elever kommer till vår skola? och hade nu fått möjlighet att satsa på digital teknik med hjälp av bidrag från Läsa-Skriva-Räkna. Syftet var att med hjälp av denna teknik kunna lyckas bättre med att nå och motivera särskilt pojkar när det gäller läsning. Vi köpte en helklassuppsättning med lärplattor och gjorde ett schema så att alla elever i år 7 skulle få använda plattorna under en halv termin.

 
Min klass var först ut. Eleverna gjorde presentationer av sig själva med appen keynote och använde dessa för att berätta om sig själva på sina elevledda utvecklingssamtal. För mig innebar detta även att jag fick veta vad ungdomarna är intresserade av så att jag lättare kan välja texter som intresserar dem. Vi lånade e-böcker på www.elib.se och diskuterade böckerna i vår facebookgrupp parallellt med att jag undervisade om och modellade olika läsförståelsestrategier. Eleverna skrev texter om boken i pages.
 
När perioden var över fick jag behålla min lärplatta och det var egentligen först då jag kunde utforska dess fulla potential. Som jag ser det har plattan tillfört ett kreativare förhållningssätt till hela min undervisning och den har hjälpt mig i mitt arbete med att individualisera undervisningen. Med plattan kan jag bli öppnare och spontanare i klassrummet och jag kan låta elevernas delaktighet öka. Det är så enkelt att fota anteckningar till elever som har svårt att anteckna själva, låta dem spela in sina röster, göra filmade genomgångar eller låta rollspelen i klassrummet bli till filmer som publiceras på nätet och därmed få autentiska mottagare. Bara en så enkel sak som att plattan innehåller en kamera har tillfört en ny dimension till min undervisning.
 
Här några exempel:
 
  • Mina sjuor lär sig om argumentationsteknik utifrån Kalla faktas reportage om Parken Zoos djurhållning i höstas. Jag filmar dem med plattan när de för en paneldebatt. Filmen laddar jag upp på youtube, lägger in pauser med textrutor som informerar och tydliggör för eleverna vilka slags argument de använder. Visar filmen i helklass med projektorn. Aha-upplevelsen låter inte vänta på sig utan de förstår nu att det inte räcker med att prata i en debatt utan man måste även tänka på vilka slags argument man använder.
  • Muntliga redovisningar i tyska. Eleverna ska berätta en och en om en text för mig. En kille blir nervös av att jag tittar på honom. Jag ger honom plattan och låter honom spela in sin redovisning med Quickmemo istället.
  • Vi lär om sevärdheter i Berlin. Eleverna gör tillsammans en film med puppet pal. De fotar sig själva, lägger in mina Berlinfoton som bakgrund och låtsas att de är på sightseeing i Berlin. Varje grupp ansvarar för en sevärdhet. Jag klipper sedan ihop alla filmsnuttarna i iMovie, gör en trailer inspirerat av bollywood. Eleverna får en mottagare.
  • Puppet pal återigen. Tyskåttorna gör ett nyhetsprogram. Alla gör ett inslag om ett område som intresserar dem och vi klipper ihop till en hel nyhetssändning. Filmen publiceras på nätet (arbetet pågår fortfarande).
  • Med explain everything gör jag mina genomgångar till filmer som jag lägger upp på youtube och på min hemsida. Filmerna finns tillgängliga så att elever som behöver kan se flera gånger.
  • Det är viktigt med variation för att eleverna inte ska tröttna. Jag har fler appar i plattan som jag bara väntar på rätt tillfälle att få lära mig och använda med eleverna.
  • Rollspel på tyskan känns viktigare för eleverna när de får förbereda sig och filma.
  • Jag fotar whiteboarden när jag skrivit något som jag vill att eleverna ska ha tillgång till senare och lägger ut fotot på hemsidan eller på facebook.
  • Interaktiva sagor på tyska, appar som tränar tyska klockan, ordboken som app.
  • Elever som behöver göra muntliga prov kan göra det enkelt genom att spela in rösten eller filma sig själv. I plattan kan man begränsa med en kod så att internet inte kan nås och eleven kan därför sitta i ett eget rum utan att en lärare behöver vakta.
  • I min lärplatta har jag en app som heter TeacherKit. Den använder jag för att föra in elevfrånvaro eftersom kommunen ännu saknar ett sådant system.
 
Den stora fördelen med plattan är att den är öppen. Jag kan fånga upp ett undervisningstips i en lärargrupp på facebook på kvällen, ladda ned appen och prova tillsammans med eleverna dagen efter. Det ger mig en frihet och ett kreativare förhållningssätt till hela min undervisning. Det här är något som behöver tänkas igenom inför en-till-en-satsningen.

Det utvidgade kollegiet

Jag har så många kolleger nuförtiden. Alltid finns det någon som är proffs på något och som är beredd att hjälpa. Ofta lyssnar jag mest på vad de andra har att säga. Ibland klämmer jag in en egen fråga, svar eller tanke. Det jag syftar på är mina facebookgrupper som jag (Ja, jag erkänner!) är lite beroende av. Genom dessa grupper har jag lärt mig det mesta om iPads, The Big Five och att flippa klassrummet. Jag kan med säkerhet säga att det är facebook som har utvecklat mig mest som lärare under det senaste året. Här är grupperna som jag följer regelbundet:

The Big Five – Titta under Filer för att hitta Förmågorna i datumordning och annat matnyttigt.
Flippa klassrummet – få tips på hur man kan göra sina flippar eller få kontakt med andra som flippar i ditt ämne. Allt måste man ju inte göra själv utan man kan låna av andra. Under Filer finns en lista med flippande lärare att inspireras av (eller kanske skriva på själv?).
iPads i skola och förskola – Använd förstoringsglaset längst upp till höger för att söka efter något som du undrar över när det gäller iPads. Eller ställ en egen fråga. Du får säkert svar inom några timmar.
Bedömning för lärande – grupp kopplat till sidan Bedömning för Lärande . Om formativ bedömning.
LMS-riksföreningen för lärare i moderna språk – få tips till din undervisning. Även ett sätt att hålla sig uppdaterad inom tysk-, fransk- och spanskspråkig kultur.
Svensklärarna – få tips till din undervisning
Sociala medier i skolan – om Facebook, Twitter, bloggar, Skype och annat.
Skoldatatek – om digitala verktyg i skolan, särskilt för elever i behov av stöd.

Ett omvälvande år

Att påstå att det senaste året har inneburit en revolution för mig som lärare vore kanske att ta i lite för mycket. Inte så svenskt. Inte så lagom. Revolution är ett starkt ord. Synonymerna nydaning, evolution och omstörtning likaså. Genomgripande förändring då? Ja, så skulle jag sammanfatta året som gått. Min undervisning har genomgått en genomgripande förändring. Inte för att jag på något vis började från noll. Snarare är det så att allt som jag tidigare trodde på har fördjupats och fallit på plats. Här är några exempel på sådant som upptagit min tid och mina tankar:
  • Lgr 11 har blivit min nya kompis. Äntligen en läroplan som aktivt kan vara ett stöd i det dagliga arbetet med allt från planering till bedömning.
  • Göran Svanelids artikel om The big five har hjälpt mig att förstå kursplanerna.
  • Svensklärarna på skolan har varit med i två projekt: Vilka elever kommer till vår skola? och Läsa, skriva, räkna. Vi har läst Gunilla Molloys bok När pojkar läser och skriver (2007) och Britta Stenssons Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning (2006). I studiecirkelform har vi sedan diskuterat böckerna och kopplat till vår undervisning. Jag har i och med det hittat de verktyg för läsförståelseundervisning som jag nu har förstått att jag har saknat.
  • Som ensam tysklärare på skolan har jag länge känt mig just ensam. Under året har vi inlett ett nätverk för lärare i moderna språk i Eskilstuna kommun. Det var en härlig känsla vid första träffen att få se att det faktiskt existerar andra livs levande tysklärare i stan. Vi har bland annat pratat bedömning och om att sätta betyg efter endast en termin med det nya språket. Vår nästa träff sker på min skola i mars. Då ska vi ha tema erfarenhetsutbyte utifrån tanken att alla är bra på något och tillsammans kan vi lära mer.
  • I våras höll jag i en iPad för första gången. Skolan köpte in en klassuppsättning iPads som främst ska användas till att öka läsförmåga och läslust hos våra sjundeklassare. Under sju veckor använde jag dem tillsammans med min sjua. Vi läste bok, diskuterade och tränade läsförståelsestrategier i vår facebookgrupp. Med stor sorg lämnade vi sedan över paddorna till nästa klass. Kvar blev dock min egen iPad som jag sedan dess använder på många olika sätt i min undervisning.
  • I höstas hörde jag begreppet Flippa klassrummet för första gången. Jag är med på tåget. Jag förstår tanken och jag vill flippa.
  • Jag har provat en hel rad digitala verktyg som var nya för mig. Jag skapade min egen youtubekanal där jag har börjat lägga ut små flippafilmer. En hemsida var jag också tvungen att ha så jag gjorde en sådan också.
  • Slutligen något som betyder enormt mycket är de facebookgrupper på olika skolrelaterade teman som jag i det närmaste har utvecklat något slags beroende av. Sociala medier är guld för inspirationen! I ett senare inlägg ska jag berätta vilka facebookgrupperna är.
Alla dessa punkter har betytt mycket för mig och min undervisning. De har fått mig att tänka i nya banor och hjälpt mig att vidareutveckla andra, men det är inte i dem som den själva genomgripande förändringen ligger. Förändringen kan istället sammanfattas i frågan Hur motiverar jag mina elever så att de lär sig så mycket som möjligt och samtidigt trivs i skolan och med sig själva? Det är ingen liten fråga. Det är snarare en fråga som kräver en hel blogg för att kunna bli besvarad. Så jag skapade en. Välkommen!