Under tre år på högstadiet hinner vi arbeta igenom en hel massa texttyper, något som mina nior nu uttryckte osäkerhet för. Kommer de veta vad som utmärker en krönika eller en debattartikel vid nationella provet eller för all del på gymnasiet? Idag gjorde vi en liten snabbkoll av vad de minns. Jag skapade ett Google kalkylark med de olika texttyperna i vänsterkanten och så kolumner med det typiska för texten, vad syftet är, vem som skriver texten, vem som läser texten och var man kan hitta texten. I grupper satt de och fyllde i tabellen tillsammans. Därefter skattade de sin egen säkerhet kring varje texttyp i ett formulär och fick chansen att välja en eller ett par texttyper som de vill repetera. Av elevernas ifyllda tabeller gjorde jag en grafisk sammanställning som vi ska titta på imorgon. Då ska vi också skriva ett par notiser och se att det faktiskt är plättlätt.

Cecilia

Jag har hoppat på ett nytt projekt när det gäller läsning. Det heter Läshörnan och är en del av SLI, alltså den medietjänst som vi i Eskilstuna kommun strömmar film och ljud ifrån. Jag och mina elever är vana vid att läsa böcker på våra ipads och vi har hittills använt elib.se som leverantör av e-böckerna. När jag fick chansen att prova på Läshörnan tog jag den möjligheten. Jag drog igång två läsprojekt parallellt, ett där vi läser Petters bok 16 rader i skolan och ett där eleverna väljer en valfri bok av författaren Ingrid Olsson som ska besöka skolan i april.
Boken 16 rader är skriven av rapparen Petter Alexis Askergren. Den innehåller ett antal av Petters låttexter och efter varje text har han själv förklarat hur han tänkte när han skrev texten. Jag började med att spela upp låten Arbete för klassen. De fick se texten på projektorn samtidigt som vi lyssnade. Sedan fick de sitta i grupper och gå igenom texten med två uppdrag: Att hitta svåra ord och Att försöka tolka vad Petter menar med varenda mening. Vad betyder Arbete ger bröd? Vad betyder klavertramp, att han kastar olja på paletten för att måla sitt liv o.s.v. De svåra orden samlade vi i ett delat dokument på Google Drive och så slog vi upp dem i SAOL och pratade om dem gemensamt. Begreppen metafor, liknelse, vers och strof förklarades. När vi hade jobbat igenom låten fick alla läsa Petters egna ord kring vad han ville uttrycka i låten.

Nästa steg var att de fick sitta i par och göra en liknande övning med låten En resa, men då enligt en textanalysmall som jag baserat på frågor i lärarhandledningen till 16 rader som finns att ladda ned från förlaget. Ungdomarna jobbade flitigt samtidigt som vi lyssnade på Petters Spotifylista med alla låtarna från boken i bakgrunden.

Utöver textanalysarbetet ska eleverna själva skriva egna sextonradingar. Min förhoppning är att det ska utmynna i några slags dikter, hiphoptexter eller liknande där de får prova på att skriva om sitt eget liv, vända och vrida på ord och fraser och försöka skapa egna metaforer. Texten ska kombineras med bild och ljud och så ska vi publicera dem någonstans. Jag återkommer med det om vi får till något som är värt att visas upp!

Parallellt med Petterarbetet i skolan har eleverna i uppgift att lite mer traditionellt läsa en bok hemma och sedan skriva en recension av boken. I våras drog jag igång en blogg för att motivera eleverna att läsa mer hemma. De skulle läsa 100 böcker tillsammans i klassen och när målet var uppnått skulle jag baka tårta till dem. Kika in på www.100sentarta.blogspot.se om ni är nyfikna! Tyvärr rann projektet ut i sanden men nu ska vi ta tag i det där igen så att jag får baka min tårta någon gång. I början av april kommer författaren Ingrid Olsson hit till skolan. Jag gjorde därför en bokhylla i Läshörnan med namnet Ingrid Olsson där jag samlade böcker som jag tror är på lagom nivå för mina elever. De fick välja fritt bland böckerna. Varje vecka ska de läsa en tredjedel hemma. Den här gången valde jag att de bara ska få lustläsa och sedan skriva recension, alltså inga små skrivuppgifter kopplade till läsningen.

Mina elever är vana vid att låna böcker på elib och läsa på sin ipad i appen Bluefire Reader. Läshörnan innehåller ett mer begränsat utbud och dessutom måste eleverna vara uppkopplade för att kunna läsa vilket inte är fallet med elib. Annars är det rätt lika.

Det var lite om vad vi i svenskåttan pysslar med just nu. Hörs!

Cecilia

Läsning, motivation och tårta alltså. Lite spretigt kan man tycka. Vänta bara.

Ungdomar idag läser alldeles för lite. Det ser vi i undersökningar som PISA och PIRLS och det ser jag när jag frågar eleverna i mitt eget klassrum. Enda fördelen med sådana negativa forskningsresultat är att det bara kan bli bättre. Helt säkert. Lisa Bjärbo twittrade efter författarbesöket hos oss att det måste gå att göra någonting åt att undomar inte läser. Klart det går att göra någonting åt det!

Jag tänker så här. Helst av allt vill jag att mina elever ska ha en bok på gång hela tiden. Den ska ligga där på sängbordet och locka till en stunds läsning innan sovdags. Helst av allt skulle jag vilja att boken är så bra att de bara måste läsa en sida till och en sida till och en sida till. Jag vill att de kommer till skolan och berättar för varandra om den senaste läsupplevelsen. Att de sprider bra böcker och varnar varandra för böcker som inte är värda att läsa. Jag vill att de ska utveckla sin läsförståelse utan att de känner att de gör det för att de är så inne i boken. Att de upptäcker andra världar och andra tider, upplever andras känslor, känner igen sig, förfäras, intresseras, skräms, skrattar och gråter. Några är redan där. De har motivationen att läsa för att de har upptäckt vad läsning kan ge. Andra måste jag hjälpa lite på traven.

Min plan för läsundervisningen i min klass kan sammanfattas i några punkter. Det gäller att:

• visa hur man läser. Jag läser högt och berättar hur jag tänker. Vi pratar om och testar olika läsförståelsestrategier.
• dela läsupplevelsen med varandra, prata och skriva om böcker.
• visa olika sätt att läsa. En del läser med ögonen och andra med öronen. Någon läser bäst bakom gardinen. En del läser långsamt och andra snabbt.
• hitta bra texter att läsa. Viktigaste punkten! Svåraste också. Skolan har köpt in boken Böcker som killar gillar för att få nya tips.
• läsa på coolare sätt. I höstas under vår period med iPads läste vi på paddorna och diskuterade läsförståelsestrategier i vår fb-grupp. Nu börjar fler och fler upptäcka att det går bra att läsa på mobilen. Klick, klick, sen har man en ny bok. När vi får våra paddor i höst ska det läsas utav bara…

Min senaste strålande idé (alla mina idéer är strålande tills någon bevisar motsatsen) är en bokblogg och det är nu tårtan kommer in i bilden. Jag tog helt sonika och skapade en bokblogg med namnet 100 sen tårta. Reglerna är simpla. Klassen läser hundra böcker tillsammans, recenserar böckerna på bloggen och kommenterar varandras inlägg. När hundra böcker är lästa bjuder jag på tårta. Alla måste läsa minst en bok men om alla bara läser en blir det ingen tårta. Det gäller att hjälpas åt.

Förhoppningen är förstås att ungdomarna ska börja diskutera böcker med varandra. Att de ska hitta den inre motivationen, drivkraften och lusten till att läsa.

Jag vet inte om tårta är korrekt väg att gå för att få ungdomarna att läsa lite mer. Men vem bestämmer vad som är korrekt? Antagligen räcker inte ett tårtkalas för att den mest läsovilliga ska hitta fram till läslusten men vem vet innan man har provat? Jag gör som vanligt och provar lite hej vilt med olika medel för att nå målet. Den här gången blev det tårta. Håll tummarna för att klassen nu lyssnar på sin kära lärare och gör som hon säger för en gångs skull! 🙂

Kram på er!

Cecilia

Idag hade jag och min sjua äran att få träffa författaren Lisa Bjärbo i egen hög person. Vad häftigt det är att träffa en ”riktig författare” som har skrivit alldeles egna riktiga böcker! Jag bara satt och njöt när jag hörde henne berätta att det tog henne tre år att skriva sin första ungdomsbok och att hon vände och vred på formuleringar för att få till den rätta känslan. Som jag kämpar för att få mina elever att förstå att en text är något man behöver arbeta med länge för att få till! Man kan inte bara sätta ned pennan och skriva den mest fantastiska text. Att skriva är hard work och det hjälpte Lisa till att förklara idag. Tack för det!

För att få ut det mesta av besöket ville jag förbereda min klass på vem de skulle få träffa. Jag introducerade henne som en tjej av en mycket god årgång (samma som jag med andra ord) som arbetat på Kamratposten och skrivit ungdomsböcker. Några i klassen hade läst böckerna Det är så logiskt, alla fattar utom du och Allt jag säger är sant (sååå bra böcker. Läs!) men det fanns inte tid att läsa en hel bok tillsammans. Så vi läste en novell. Snälla svensklärare, tänk dig för innan du läser novellen Fyrtio minuter eller En jävla evighet högt för en klass. Piiinsamt. Hemma i soffan kändes det inte så farligt. Visst är novellen lite het (den ingår i en samling med erotiska noveller som heter just Het) men jag tyckte att den var ganska oskyldig ändå. Tills jag skulle läsa den högt för min klass som till på köpet faktiskt verkade lyssna ovanligt noga. Piiinsamt. Fast budskapet gick nog fram ändå. Den rodnande fröken bjuder jag på! 🙂

Under besöket pratade Lisa om vad hon som liten ville bli när hon blev stor. Hon hade tidigt författardrömmar men visste inte riktigt hur hon skulle göra för att förverkliga dem. Författare var inget riktigt yrke. Inte som att gå natur och sedan läkarlinjen för att bli läkare. Hon utbildade sig till journalist istället. Inget fel i det förstås. Men det var ju författare hon ville bli. Det får mig att fundera på vilka yrkesdrömmar mina elever går och bär på. Man kan bli vad som helst bara man vill. Det måste jag komma ihåg att berätta för dem.

Om Lisa ville bli författare när hon blev stor så tror jag ärligt talat att jag vill bli Lisa Bjärbo när jag blir stor. Jag vill också skriva ungdomsböcker och föreläsa för klasser om hur man skriver. Jag vill också hinna vrida och vända på formuleringar och till sist få ur mig något som gör att andra skrattar på sig eller rodnar upp till öronen. Det vore coolt. Någon gång kanske.

Tusen tack, Mando Diao, för att ni har tagit vår kände poet Gustaf Fröding och gjort hans texter tillgängliga för mina sjuor!

När jag fick höra att Mando Diao hade släppt skivan Infruset började tankarna direkt att snurra. Hur skulle jag kunna använda det i min svenskundervisning? Efter en titt i det centrala innehållet i kursplanen såg jag att ett arbetsområde kring albumet Infruset skulle göra att jag kunde behandla punkterna som handlar om skönlitteratur:

• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Nya ord i språket, till exempel lånord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

•  Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Bedömningsmatrisen tog form. Hur jag tänker när jag gör matriser kräver ett helt eget inlägg så det kommer en annan gång. Om du vill se LPP:n som eleverna fick så finns den här.

En intresseväckande inledning för att skapa motivation försökte jag mig på med den här prezin, något som framkallade reaktionen jag skrev om i ett tidigare inlägg. Sedan var vi igång!  Hur arbetet fortskrider beskriver jag en annan gång.