Skolverkets seminarium på #BETT2018

Sista dagen i London efter BETT-mässan tillbringade vi med Skolverket. I det här blogginlägget publicerar jag mina anteckningar därifrån. Alla presentationer som visades finns tillgängliga för alla på Skolverkets hemsida nu. Du hittar dem här.

Programpunkter:

Skolans digitalisering, styrdokumentsförändringar
Skolans digitalisering – ett förändringsprojekt
Nationella prov – förändringar kring de nationella proven och om kommande digitalisering
På gång från Skolverket

Christian Magnusson från avdelningen för läroplaner

Bakgrund och begrepp
Fyra aspekter av digital kompetens
Programmering, hur är det tänkt?
Progression, vad är det eleverna ska få möta?

Förändringarna i läroplanen syftar till att stärka elevernas digitala kompetens och innovativa förmåga SAMT att tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen. Här är länk till Skolverkets sida om läroplansförändringarna.

Många skrivningar fanns redan i läroplanen från 2011 om man hade de digitala glasögonen på sig. Dessa skrivningar är nu tydligare för att alla ska läsa läroplanen med dessa glasögon. (Aha, det är därför jag inte tycker att det är så stor skillnad. Glasögonen var på. Bra förklarat!)

Digital teknik är ett övergripande begrepp. Det omfattar olika sorters redskap, utrustning eller system, men kan också omfatta programvara.

Digitala verktyg kan vara en fysisk enhet som exempelvis en dator, platta, smart telefon eller en kamera. Det kan också vara en programvara eller en internetbaserad tjänst.

Digitala medier omfattar i ett brett perspektiv plattformar och verktyg för kommunikation och skapande, till exempel e-tidningar, webbtjänster eller sociala medier.

IKT, MIK, datalogiskt tänkande mm används inte i styrdokumenten, men kan förekomma i t.ex. Skolverkets stödmaterial. Innehållet finns med men inte begreppen.

Fyra aspekter av digital kompetens skrivs fram i läroplanens första del, Värdegrund och uppdrag.

Förstå digitaliseringens påverkan på samhället
Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier. Inte bara kunna använda utan också förstå i ett större perspektiv.
Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt. Det handlar om källkritik men också att ta ansvar för sitt eget agerande för att se hur det påverkar en själv och andra i ex. sociala medier.
Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling

Programmering ingår i alla dessa fyra aspekter av digital kompetens. Alla elever ska ha förståelse för programmering när de lämnar grundskolan, men de behöver inte vara programmerare.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling.

Eftersom dessa delar finns med i övergripande mål och riktlinjer gäller det alla som arbetar inom skolan. Det som står i kursplanerna är ett minimum. Det innebär att det är fritt fram att använda programmering etc. även i andra ämnen.

De ämnesvisa kommentarmaterialen är reviderade 2017 för de flesta ämnen i grundskolan. Här hittar du dem.

Digitaliseringen av skolan – Peter Karlberg

”Skolans digitalisering är inte ett IT-projekt utan ett förändringsprojekt.” (Det här citatet är så viktigt att det bör finnas med i allt som har med skolutveckling att göra. Brodera på en bonad, kanske?)

När man är rektor så måste man ta ansvar för det här förändringsarbetet. Ingen kan ducka för detta.

Delarna det handlar om:

Vi har en nationell IT-strategi men detta måste också göras lokalt.
Styrdokumenten
Implementering
Leda digitalisering

Vision 2022:

Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens. Adekvat betyder här i förhållande till åldersgrupp.
Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras.

”Digital kompetens är i grunden en demokratifråga”. (Ännu ett citat för en bonad).

I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den.

Fokusområden gås igenom snabbt (läs i presentationen som jag länkar till ovan).

Forskning om hur modellen att skriva sig till lärande gett effekt, beroende på att de har fått en strukturerad undervisning. Särskilt eleverna i behov av särskilt stöd. Detta har man kunnat mäta eftersom vi har NP i årskurs 3. Kontrollgruppen har haft digitala verktyg men inte en strukturerad metod.

Framgångsfaktorer:

Kompetensutveckling, gott om tid att reflektera kring sin praktik och att de i sin kompetensutveckling fått tillgång till en bred uppsättning av digitala verktyg. Den kollegiala formen av kompetensutveckling är viktig för att stegvis kunna förbättra sin praktik.

Vidare görs reklam för lärportalen. Ska användas av alla!

Modulen om programmering tar bara 16 timmar. Man kan köra den ensam om man vill även om den är upplagd för kollegialt arbete. Även skolledare bör gå igen om detta. Peter Karlberg säger det inte rakt ut men vi förstår att rekommendationen är stark att alla lärare ska gå igenom denna modul.

Nationella prov – Nya bestämmelser och digitalisering

Jenny Sellberg, undervisningsråd, enheten för nationella prov

Obligatoriska skrivprov
Obligatoriska och frivilliga kursprov på gymnasiet
Digitaliseringen av de nationella proven

Från den 29 juni 2018 är det obligatoriskt att skriva uppsatser på dator i engelska, svenska och svenska som andra språk i årskurs 9. Vad ställer det för krav på oss?

Utrustning finns och är ändamålsenlig. Ett ordbehandlingsprogram behövs. Rekommendationen är att mobiltelefonen är för liten för att vara ändamålsenlig för uppgiften.
Inte kunna använda webbplatser, dokument och tjänster som inte är kopplade till provet.
Enheten och skrivytan är känd för eleven. (Eleven ska alltså hinna träna tillräckligt).

I engelska ska grammatik- och rättstavningsfunktionen vara avstängd i alla skolformer. Ordlista är inte heller tillåtet.

I svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9 är automatisk grammatik- och rättstavning inte tillåtet, men rättstavningsprogram med aktivt val får användas. Ordlista är också tillåtet.

När proven gjorts på dator ska den bedömande läraren inte veta vems prov han eller hon bedömer. Tips om hur man gör detta kommer på skolverket.se under våren.

Elevlösningarna som skapats på en digital enhet får sparas digitalt men elevhäften med uppgifter får inte överföras eller sparas lokalt.

Digitaliseringen av proven

Skolverket har ett regeringsuppdrag att digitalisera de nationella proven. Uppdraget innebär att proven ska vara digitala och att det ska vara en extern bedömning.

NP måste vara effektiva, användarvänliga och rättssäkra.

Stegvis införande.

Från hösten 2018 – skriva uppsats på dator

2018-2021 – försöksverksamhet på 100 skolor

2022 – digitala nationella prov i hela landet

Skolverket ansvarar 2022 för hur proven ska vara digitala. Det verkar som att vi kanske inte behöver Digiexam då?

Skönt när många administrativa delar försvinner. Anpassningar byggs in. Fördelning av proven. Inrapportering automatisk. Lättare följa upp resultaten.

Vad behöver vi göra?

Se till att det finns en pålitlig uppkoppling mot internet på skolan
Se till att det finns en webbläsare på elevens digitala enhet

På skolverket.se/np kommer mer info. Håll oss uppdaterade! Det kommer mer info.

På gång inom för- och grundskoleutbildning

Stadieindelade timplaner för alla skolformer, t.ex. timmar för moderna språk obligatoriskt i mellanstadiet.
Översyn förskolans läroplan, t.ex. förtydligande av vad av undervisning i förskolan innebär
Obligatorisk förskoleklass, gäller från hösten 2018
Översyn allmänna råd, bland annat på grund av ovanstående

Inom gymnasiet pratar man om att ta bort meritpoängen. Arbeta med att föreslå åtgärder för att stimulera till studier i språk och matematik.