På Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska lyssnade jag bland annat på Gunlög Johansson. I det här inlägget publicerar jag mina anteckningar från den föreläsningen för den som är nyfiken.

Efter en målande inledning uttrycker Gunlög Johansson i sin föreläsning Alla kan sin grammatik att hon hoppats att vi har kommit hit idag för att

• Upptäcka skönheten med grammatik
• Fascineras
• Förstå bättre vad grammatik är/kan vara
• Få inspiration om hur man kan undervisa om grammatik

Några termer

Språk versus kommunikation

Språk i vid bemärkelse kallas för kommunikation. Språk i snäv bemärkelse är ett system för kommunikation, för att organisera tänkandet, för att förstå världen. Det är denna senare bemärkelse som hon fokuserar på i sin föreläsning.

Språk versus tal

Språket sitter inte i munnen som små barn kan tro utan det är hjärnburet. Språket är knutet till vissa delar utav hjärnan. I Brocas area och Wernickes area sitter språket i hjärnan och det är här ett fel har uppstått om man lider av någon form av afasi.

Relationen mellan språk och grammatik

Grammatik handlar om det mänskliga språket och de mänskliga språken. Grammatik handlar om språkets/språkens uppbyggnad men också av beskrivningen av språkets/språkens uppbyggnad.

Olika användningar av termen grammatik:

• Inre grammatik – den mentala grammatiken
• Beskrivande grammatik – deskriptiv grammatik
• Värderande grammatik – normativ grammatik

Om vi ska ta med oss en enda term från den här föreläsningen tycker Gunlög Johansson att vi ska fokusera på inre grammatik.

Myten om Babels torn används för att förklara hur barnets språk är. Det lilla barnet språk är språket före Babels torn. Påminnelse till mig själv, använd bilden av Babels torn i svenskan!

Beskrivning av språkets olika delar

Genomgång av alltifrån fonem till text.

Wow, ordet TEXT kommer ifrån TEXTIL för att en text är som en väv. Det visste inte jag. Det ska jag använda med eleverna.

Den inre grammatiken – Den mentala grammatiken

En stor del av vår grammatiska kunskap är i själva verket en omedveten kompetens. Det behöver vi titta på och sätta etiketter på. Kul grej att göra med eleverna! Vilken grammatisk kunskap har en talare med svenska som modersmål?

Vi har kunskap om hur fonem får kombineras med varandra. Vi vet att man kan säga spral, skvutt, stitt, kvyr, brapp även om orden inte finns men psral, kvsutt, tsitt, vkyr vet vi att vi inte kan säga. Detta kallas för fonotaktisk kunskap. Denna kunskap börjar vi skaffa oss så fort som vi blir torra i öronen så att vi kan höra.

Vi har kunskap om ordbildning och böjning. Vi vet att skolväska, logdans, firmafest är bra ord men skolaväska, logedans och firmfest är dåliga ord. Vi hör att det inte låter bra. Detta kallas för morfologisk kunskap.

Vi har också kunskap om fraser och satsers uppbyggnad. Vi vet att det heter Jag sitter på stolen och inte Jag sitter stolen på eller Jag har köpt en bok och inte Jag har en bok köpt (som på tyska). Detta kallas för syntaktisk kunskap. Förekomst av fel inom detta område existerar knappt.

Vi tillägnar oss ett språk genom att skaffa oss ett språköra (en inre grammatik), kunskap om språksystemets principer, applicerade (i första hand) på vårt modersmål.

Barn som är bara en vecka gamla kan skilja på rytmen i modersmålet. De kan skilja mellan jambiskt och trokeiskt språk (mamma – mama (som på franska)) efter att ha hört mammans rytm inne i magen. Coolt!

Barn som är någon månad gammal kan skilja på språkljud som finns eller inte finns i deras eget språk.

Vid ett års ålder förstår barn produktion av ord och vid ett och ett halvt- två år kan de producera ordkombinationer. Vid fyra års ålder kan barnet de grundläggande grammatiska reglerna i modersmålet.

Vad är universellt i mänskliga språk?

• Vokaler och konsonanter
• Subjekt och predikat
• Substantiv, verb och adjektiv (lite osämja mellan forskare gällande adjektiv)
• Ordningen mellan hjälpverb i en huvudsats är alltid tempus, aspekt och modus
• Frasbegreppet
• Fonem – Morfem – Ord

Om en marsian hade kommit till jorden och lyssnat in språken som talas världen över hade hen ansett att det är ett enda språk vi talar, bara olika varianter.

Rekursion betyder att samma sak upprepas och upprepas och upprepas. Forskare menar att detta är den viktigaste delen av mänskliga språk. Det är detta som gör att vi kan uppfinna språk. Här visar hon bilder på satslösning där en fras finns i en bisats i en huvudsats, precis som i en rysk gumma.

Så alla kan sin grammatik och det bör vara grunden för grammatikundervisningen. Det vi kanske inte kan är att sätta etiketter på grammatiken så det är detta vi behöver pyssla med i skolan.

Just här får jag lite grammatikpirr i magen… vad roligt det är med grammatik! Tjoho!

Vi får se bilder av hur hjärnan är aktiv när man lär sig språk och där kan man se att det är olika delar som är aktiva om det är modersmålet eller ett andraspråk. Beroende på hur väl man behärskar de olika språken integreras de olika områdena i varandra.

Normativ grammatik – värderande grammatik

Vi får diskutera meningarna Jag ska slå han! och Jag ska slå honom! Med ett beskrivande förhållningssätt tycker vi att detta är intressant. Med ett värderande förhållningssätt har vi andra tankar. Fenomenet finns i Västgötalagen och kan därför sägas vara en språkhistorisk rest. Det räcker inte att hänvisa till språkhistorisk tid utan vi behöver undervisa elever så att inte formen står i vägen för innehållet. I en arbetsansökan som vi får se har skribenten använt han i objektsform. ”Här tycker jag att grammatiken slår oss rakt i solar plexus”, säger Gunlög Johansson. 🙂

Vi har inlärd irritation kring bland annat

• Han som objektspronomen i skrivna texter
• Särskrivningar

Domarboken 12:4-6 om Shibbolet. Använd detta i diskussioner om grammatikens betydelse och språksociologi.

Är det möjligt att ha två roller, att både använda den beskrivande och den värderande grammatiken samtidigt? Både som vetenskapsman och språkpolis? Absolut. Viktigt att inte bara ta språkpolisrollen.

”Den inre grammatiken och den deskriptiva grammatiken ger oss redskap för att diskutera den normativa grammatiken”. Vi måste förstå objektsformen av tredje person singular för att kunna diskutera skillnaden mellan han och honom.

Avrundning

Varför är grammatik svårt?

• Termfloran – Termer behövs i lagom mängd och svensklärare behöver använda dem och undervisa om dem.
• Grammatikblockering – Grammatikblockering kan jämföras med så kallad matematikblockering. Vi behöver hjälpa eleverna att komma över den blockeringen.

Här tänker jag också på syfte och mål och att koppla till elevers verklighet.

Nytt i svenskt ungdomsspråk – som vi kan använda i undervisningen

ELLERHUR ska vi åka till Italien i sommar? ELLERHUR att vi ska åka till Italien i sommar? Det har Gunlög Johansson gjort en hel undersökning om och jämfört med andra språk. Titta på det ironiska.

TROLIGT/SÄLLAN att vi klarade det! Detta finns också undersökningar att läsa. Sök på Cecilia Eriksson. Även här är det ironiska intressant. Blir det skillnad i hur ironi uppfattas om man lägger till ”Det är….” i början av meningen?

 

Vad glad jag är att jag chansen att lyssna på Gunlög Johansson! Hon lyckades sprida glädje kring grammatiken. Nu måste jag hem och planera något kul!

/Cecilia