Vi gör en bokspelspod! – Näst sista uppgiften till Så har jag det nu

Så har jag det nu är utläst. Sista meningen alltså… wowrysningar!

En avslutande uppgift ville jag få till, en uppgift som inte skulle vara i form av att skriva utan istället att prata. Ett boksamtal på något vis, men kunde jag få till någon häftig liten twist på det hela? En bokspelspod fick det bli. Jag författade några frågor som jag ville att eleverna skulle besvara och skapade med hjälp av Canva en spelplan. Reglerna är enkla: Man börjar vid boken till vänster och tar sig sedan med hjälp av pilarna till boken till höger.

Böcker påverkar olika människor på olika sätt. Vilka delar minns ni mest från boken- Varför gjort just dessa delar intryck på er, tror ni- (1).png

Jag delade in eleverna i grupper om fyra. Vi pratade om vad man behöver tänka på när man samtalar och kopplade ihop det med att utveckla resonemang som vi nyligen hade tränat på.

För att det hela skulle bli en bokspelspod och inte bara ett spel om en bok var vi förstås tvungna att spela in samtalet. En elev per grupp öppnade bilden med spelplanen digitalt i sin dator och gjorde sedan en skärminspelning. Samtalet sparades och laddades upp i vår skolportal.

Nu när eleverna hade fått chansen att bearbeta sin läsupplevelse med varandra var de redo att skriva ett utförligt omdöme om boken. Mer om det i nästa inlägg.

Må så gott!

/Cecilia

Vi utvecklar svaren även i det lilla

Kapitel 26 är ett händelserikt kapitel i Så har jag det nu. Efter läsningen fick eleverna vara med och tycka till om vilka frågor de skulle vilja skriva om. Vi enades om:

  • Hur tror du att Daisy kände och tänkte när hon såg rävarna?
  • Hur kommer det sig att Daisy beskriver sitt hjärta som bly eller sten?
  • Hur tror du att Daisy kände sig när hon kom tillbaka till fårhuset?

Enskilt skrivande i läsdokumentet.

Nästa lektion hade jag anonymiserat och kopierat alla elevers svar på Hur kommer det sig att Daisy beskriver sitt hjärta som bly eller sten?  Vi tittade snabbt på svaren och insåg att de var olika långa. Ett långt svar är förstås inte alltid ett bättre svar men många gånger har de längre svaren större möjlighet att bli bättre i alla fall. Vi såg därefter filmen från Orka Plugga om att utveckla ett resonemang i svenska. Jag delade in eleverna i grupper, gav dem fem lappar med svar och bad dem att välja ut tre av lapparna som de skulle försöka utveckla så långt de bara kunde. Den här stödstrukturen var tänkt att hjälpa dem:

Skärmklipp utveckla svaren

 

Efter en halvtimme såg det ut så här:

Så har jag det utveckla svaren

Grupperna upplöstes och var och en gick tillbaka till sitt eget dokument, kopierade sina egna svar och klistrade in dem nedanför originalsvaren och så skrev de vidare och utvecklade sina egna svar så långt de kunde.

Resultatet? När vi hade kommit så långt att grupperna var indelade och det första vadskavigöraegentligenkaoset hade lagt sig hörde jag flera goda samtal i klassrummet. När jag läser de egna utvecklade svaren i läsdokumentet ser jag att en hel del har skrivit längre och mer utvecklat. Det här med resonemang är inte helt enkelt så därför får vi se till att träna på det ofta, även i det lilla.

/Cecilia

#BookSnaps ger texten mening

För att träna på att göra textkopplingar använder vi ibland oss av #BookSnaps. Konceptet och tanken bakom snapsen är egentligen samma som citatcollagen men här har vi ett snabbare arbetssätt med färre moment. Idén har jag inte kommit på själv. Sök på #booksnap i sociala medier så får du en massa träffar.

IMG_1180
Mitt exempel på #BookSnap.

Arbetet går helt enkelt till så att jag högläser och eleverna sitter med boken framför sig på datorskärmen och Snapchat redo på mobilen. När de reagerar på något som jag läser tar de ett foto av boken, markerar citatet och skriver sin tanke. Snapen sparas ned i mobilen och delas sedan. Jag brukar låta dem dela sina snaps anonymt i en Padlet och också genom skolportalen på något vis så att jag får se vem som tänker vad.

Ha det bra!

Cecilia

Text-tanke blir till citatcollage

Vi har pratat om att göra kopplingar till sig själv när man läser en text och för att lyfta detta lite extra och göra någonting kreativt skapade vi citatcollage.

 

Uppgiften för mina sjuor var att välja ett citat från boken som vi läser, Så har jag det nu av Meg Rosoff, och skriva ned en tanke om citatet. Både citat och tanke skulle sedan sättas ihop till ett citatcollage och till detta använde vi Canva. De färdiga bilderna publicerades i denna Padlet:

Made with Padlet

 

Ha en fin dag!

/Cecilia

Det är inte snällt att använda uttrycket om dåliga äpplen när man pratar om personer. Jag tror att lärarna menade Daisy och hennes kompis Leah och att de påstår att det är Daisys och Leahs fel att det blir s.png

Lyssna efter ord som är nya för dig

Under högläsningen lyssnar vi ibland efter ord som är nya för oss. Vi diskuterar vad som är ett nytt ord och kommer fram till att det kan vara ord som man aldrig har hört, men också ord som man känner igen men inte själv kan förklara eller ord som man trodde att man förstod men som nu dök upp i ett nytt sammanhang.

Eleverna skriver ner alla ord som de hör i ett dokument. Halvvägs stannar jag upp och de får skriva in ett ord i taget i en Answergarden. Vi öppnar en ordbok och slår upp orden tillsammans, använder oss av texten runt ordet och av varandras kunskaper, försöker förklara dem i rätt sammanhang. Därefter läser jag vidare och eleverna fortsätter. Andra gången är fler aktiva. Återigen stannar jag upp, eleverna skriver in orden så att vår Answergarden växer och vi tar reda på ordens betydelse.

Slutligen exporterar jag orden till en snygg bild som vi kan ha för att påminna oss om orden vi har lärt oss. Ordmolnsverktyget Tagxedo gillar jag.

ord från Så har jag det nu 7B

Har du förresten sett den nya svenska.se från Svenska Akademien? Den använde vi den här gången för att slå upp orden. Där kan vi slå upp ett ord i tre pålitliga ordböcker på en gång (SAOL, SO, SAOB). Gratis och funktionellt. Vad jag däremot inte visste var att Oribis rättstavningsfunktion finns inbyggd så även om vi stavar galet kan vi hitta rätt ord. Ännu bättre ju! Tack för det tipset, Logopedeniskolan!

Må så gott!

/Cecilia

Vi läser och undrar – Att ställa frågor till en text

FRÅGOR.jpg

När en van läsare läser en text ställer hen hela tiden frågor till sig själv för att förstå texten. En ovan läsare gör inte det naturligt och därför behöver vi träna på det i skolan. Här beskriver jag hur jag bygger in läsförståelsestrategin Att ställa frågor i min högläsning.

Jag inleder med att visa ett kort filmklipp om lässtrategin Att ställa frågor. Klippet kommer från UR och ska vara riktat mot 7-9. Det är lite roligt och fungerar som uppmärksamhetsfångare men inte direkt som förklaring av strategin. Förklaringen märker jag att jag själv måste stå för så då pratar vi om hur frågor kan utformas och vad man kan ha frågor om. Ord, språk, handling. Högt och lågt, från stort till smått.

När jag påbörjar min högläsning har eleverna sina läsdokument öppna. De skriver ned alla frågor som dyker upp. Efter endast ett kapitel stannar jag och säger något i stil med att “Nu sitter en del av er och skriver en hel massa frågor och en del av er sitter och undrar vad alla andra håller på med. Helt okej! Nu ska vi lära av varandra”.

Jag använder Socrative och låter eleverna klistra in sina frågor så att de projiceras på tavlan. Jag läser upp alla frågor och pratar kort om dem, inte för att besvara frågorna utan för att få syn på vilka frågor man kan ställa. När jag sedan fortsätter min läsning ser jag att det är fler elever som har förstått vad uppgiften egentligen går ut på. Jag laddar ner Socrativefilen till Excel och tar bort allas namn och eventuella ovidkommande kommentarer innan jag sparar som en pdf och laddar upp filen i vår gemensamma tankekarta.

Det är intressant att se hur många av elevernas frågor som inleds med Varför? Jag tänker på Aidan Chambers modell för boksamtal där varför-frågan i stort sett är förbjuden och funderar på om den verkligen är så laddad. Jag undrar också varför när jag läser. För mig är varför drivande och inte ifrågasättande. Hm… jag ska klura vidare på det.

Ha det bra!

/Cecilia

Introduktion av Så har jag det nu

I år undervisar jag två sjuor i svenska och båda grupperna läser just nu Meg Rosoffs bok Så har jag det nu. Jag har tidigare beskrivit att böcker måste introduceras med dunder och brak och så även nu. Hur jag valde att introducera boken för klasserna beskriver jag i det här inlägget.

Först några ord om bokvalet. Alla böcker som vi väljer att lyfta in i klassrummet behöver vara noga utvalda och det gäller kanske särskilt den första boken vi läser tillsammans eftersom den ofta väljs redan innan man har träffat gruppen. Jag ville ha en aktuell bok, gärna en som nyligen fått en utmärkelse av något slag som en slags kvalitetsstämpel. Boken skulle vara neutral och ingen typisk tjej- eller killbok (om det nu ens finns sådana). Svårighetsgraden fick gärna vara mer utmanande än en bok som jag skulle rekommendera till enskild elev. Jag ville ha en bok som inte var förutsägbar utan hellre en där man ställer sig många frågor under läsningen för att hänga med i handlingen. Onaturlighet kanske, men inte för mycket. En bok som var spännande och innehållsrik med mycket att diskutera. Gärna något utmärkande drag också, något otypiskt som vi skulle kunna reagera på. Under sommaren lät jag mig inspireras av Läsrörelsens projektskrift Berättelser som förändrar. Flera av böckerna hade jag läst tidigare men Så har jag det nu var ny för mig. Boken bet tag direkt. Den fick det bli.

Första lektionen och dunder och brak skulle alltså skapas. Omslaget är alltid tacksamt att använda när vi ska förespå handlingen. Vi läste titeln och omdömet på framsidan, pratade om vad utmärkelsen Årets ALMA-pristagare 2016 står för. Vi tittade på bilden och fantiserade, först i par och sedan tillsammans.

Framsidan Så har jag det nu

Tankar som kom fram var bland annat:

  • En tjej som rymmer hemifrån
  • Ny värld
  • Det känns dåligt
  • Hon är nog självmordsbenägen
  • Hon har gått till sitt livs slut
  • Det känns som Hungerspelen
  • Stängslet betyder nog att hon är fängslad
  • Gången visar rakt åt helvete
  • Gången visar att det är ljust på andra sidan
  • Boken känns spännande
  • Det känns som att hon är ledsen och boken är sorglig
  • Hon är vilse
  • Hur vet vi att det är en hon?
  • Man blir indragen i framsidan
  • Det är två bilder i en
  • Hon är deprimerad

Alla tankar lyftes fram utan värdering och jag lät eleverna bemöta varandras tankar utan att direkt bestrida dem. Jag ville förmedla att man inte kan ha fel utan alla tankar är välkomna.

Vi gick vidare och tittade på en trailer till filmen How I live now som är baserad på boken. Här tändes fler nyfikna ögon.

Jag läste baksidestexten högt och därefter skrev eleverna ned vad de tror att boken kommer att handla om i sitt läsdokument.

Efter lektionen läste jag igenom allas tankar i läsdokumentet och sammanfattade det i klassens tankekarta. Eftersom jag läser samma bok med två klasser hjälper tankekartan mig också att komma ihåg vilken klass det var som diskuterade kring vad. Detta utgjorde en naturlig inledning av följande lektion.

Bollen var i rullning och boken var introducerad. Nästa lektion börjar läsningen på riktigt!

/Cecilia

BookCreator – nu i Chrome

När jag blev varse att BookCreator nu finns i webbläsaren Google Chrome fick jag ett sånt där IT-pirr i magen. Det är inte alla förunnat att kunna känna det där pirret men hos mig framkallas det då och då. Tidigare har BookCreator endast funnits som app men nu är det alltså tillgängligt även för oss som arbetar med pc.

bookcreator tips

För att skapa en multimodal bok i BookCreator gör du så här:

  1. Öppna Google Chrome
  2. Surfa in på app.bookcreator.com
  3. Logga in som lärare
  4. Skapa ett bibliotek för din klass (ett bibliotek med 40 böcker är gratis, därefter kan du välja att arkivera böckerna och börja på ny kula).
  5. Bjud in eleverna med hjälp av en kod.
  6. Sätt igång att skapa!

Hittills har mina elever skapat noveller i svenskan och böcker om årstiderna i tyskan. Bara fantasin sätter gränserna (som det så fint brukar heta). Skriv, rita, infoga bilder, spela in din röst när du läser din text eller när du förklarar något. Sätt ihop alla elevernas böcker till en klassbok om du vill. Skapa, läs, dela!

/Cecilia

Introduktion av När hundarna kommer

Jag och åttorna läser nu Jessica Schiefauers När hundarna kommer. I det här inlägget beskriver jag hur jag introducerade bokprojektet för dem.

när hundarna kommer prezi

Jag visar baksidestexten och läser den högt. Det är en stark text som griper tag direkt i mig och det berättar jag också för eleverna. ”När jag läser det här tänker jag… känner jag…”.

Baksidestext när hundarna kommer.JPG

På framsidan ser vi att boken har fått Augustpriset, vilket i mina ögon är en kvalitetsstämpel och det upplyser jag eleverna om. Motiveringen till priset finns på baksidan så den läser jag också:

där står också.JPG

Vi går vidare och jag läser recensionerna på insidan av omslaget. Recensionerna är självfallet valda för att locka läsare och det är också mitt syfte.

Jag väljer också att läsa författarens efterord. Där berättar Schiefauer om hur en pojke blev misshandlad till döds i orten där hon bodde som sjuttonåring. Jag själv var vid det tillfället femton år och minns hur detta tragiska beskrevs i medierna då så det återger jag förstås för eleverna. Författaren skriver att den här boken inte är en sann berättelse men den är heller inte helt osann. Eleverna och jag kommer överens om att vi ska närma oss mordet på John Hron senare under läsningen av boken.

Eleverna vänder sig därefter till en kompis och pratar om sina tankar om boken just nu.

När nu intresset och nyfikenheten är väckt går jag in på hur vi ska arbeta med boken. Arbetssättet följer metoden TILLSAMMANSLÄSNING som jag beskrivit tidigare. Högläsning, egen bok i Läshörnan, dokument där vi samlar lästankar, gemensam tankekarta.

arbetssätt när hundarna kommer

Avslutningsvis öppnar eleverna sina läsdokument och skriver kort ned vad de tror att boken kommer att handla om efter den här första introduktionen.

Efter lektionen läser jag igenom allas tankar, plockar ut några valda delar och sammanställer i tankekartan som därmed blir en naturlig inledning av nästa lektion. Så här ser den delen av tankekartan ut nu:

När hundarna kommer mindomo 3

Introduktionen av När hundarna kommer är därmed inledd med dunder och brak och jag tror att jag vågar säga att både jag och eleverna är sugna på att få börja läsa. Målet nått!

/Cecilia