Nu spelar vi! – en avslutande uppgift till vår vandring genom litteraturhistorien

Nu har niorna och jag mött vilsna krigare, väderkvarnsfäktande riddare och inmurade katter. Därmed är vi färdiga med vår vandring genom litteraturhistorien och det är dags att knyta ihop säcken. Vad passar då bättre än att spela ett spel?

För att lära oss om litteraturhistoria har vi använt min tidslinje, diverse Quizlets, textutdrag, filmklipp, frågor och diskussioner. Är du nyfiken på förarbetet hittar du det inlägget här.

Det som återstår är nu alltså den bästa biten, att få se vad som har fastnat. Har de förstått det där med att koppla verk med upphovsman och samtid? Jag ville därför höra ungdomarna diskutera texter, författare och epoker. För att skoja till det lite använde jag den här mallen från Slidesmania och skapade ett litteraturhistoriaspel.

Spelet är tänkt att spelas i presentationsläge. Man flyttar på spelplanen genom att klicka på rutorna. Du ska alltså aldrig pila framåt utan bara klicka på siffrorna. Frågorna har en baksida med lite extra hjälp. Alla frågor och baksidor stänger man på krysset så att man hela tiden kommer tillbaka till den här första bilden. Man slår med tärningen genom att starta och pausa den inbäddade filmen från Youtube. Ungdomarna får själva hålla reda på var på spelplanen de befinner sig (t.ex. skriva ned siffran på ett papper).

Reglerna är som följer:

  • Alla slår med tärningen. Den som får högst börjar. Sen går ni medsols (fast i Meet kör ni i bokstavsordning med förnamnen).
  • Slå med tärningen. Svara först själv på frågan. Diskutera sedan tillsammans och hjälps åt. På baksidan hittar du hjälp till dig.

I det här spelet är det inte viktigast att komma först. Tänk istället på att:

  • Visa vad du kan om litteraturhistoria
  • Utveckla dina egna svar
  • Lyssna på kompisarna och hjälp till att utveckla diskussionen
  • Hellre fel på fakta än att låta bli att resonera. Gissa! Motivera!

Så här ser hela spelet ut:

Vi spelade i smågrupper under ett Meet-samtal som jag spelade in och lyssnade på i efterhand. Tror ni att jag längtade efter att få lyssna på de diskussionerna? Jajamän!

Om du vill spara ned en egen kopia går det fint. Du hittar den här. Som vanligt blir jag bara glad om du har användning av mitt material och delar du det vidare får du gärna nämna mitt namn.

En trevlig helg önskar jag dig!

Cecilia

Bli proffs på argumentation!

Att skriva, utveckla och underbygga sina argument är något vi återkommer till ofta. Jag har sammanställt mina favoriter och mitt eget material till en bok.

Varje gång vi ska argumentera plockar jag ihop material och länkar. När jag hittade den här fina mallen från Slidesmania fick jag en idé om att sätta ihop allt till en bok, att kunna återanvända och återkomma till varje gång det ska argumenteras. Så varsågod, en bok om att skriva, utveckla och underbygga sina argument.

Ett eget exemplar till dig

Jag blir bara glad och stolt om du också vill använda mitt material för att hjälpa dina elever att utveckla argumentationen. Då kan du också ändra det efter era behov. Men delar du det vidare önskar jag att du också nämner mitt namn. Tack! Här hittar du presentationen.

En fin dag önskar jag dig!

Cecilia

En vandring genom litteraturhistorien

I mina klasser brukar jag för det mesta blanda in litteraturhistoria i mina teman. Vi använder Fogelström för att lära oss gestalta eller Strindberg för att illustrera tillbakablickar till exempel. Då och då får jag möjligheten att undervisa en niondeklass som på något sätt är färdiga med högstadiet. Med dessa klasser brukar jag öka portionen av litteraturhistoria. Så här gjorde jag den här gången.

Som grund för undervisningen hade jag en tidslinje som jag skapat själv i en app. Varje ny epok inledde jag genom att föreläsa om vad som var typiskt för en epok och vilka författare och verk vi skulle lägga på minnet. Tidslinjen har jag också gjort om till en play-och-paus-film, där tittaren själv pausar för att läsa texten i sitt eget tempo.

Efter genomgången varierade vi arbetssättet mellan att läsa och samtala om texter, se en film om epoken, svara på frågor eller göra en enkel frågesport i Quizlet eller Kahoot.

Ungefär så här såg lektionsupplägget ut:

Litteraturens början och antiken
1. Cecilias tidslinje
2. Se filmen Litteraturepoken antiken förklarad
3. Träna i Quizlet
4. Arbeta med Sapfo enligt förslaget i Skolbok (tack för den!)

Medeltiden
1. Cecilias tidslinje
2. Se filmen Litteraturepoken medeltiden förklarad
3. Läs ett utdrag ur Tristan och Isolde
3. Träna i Quizlet
4. Arbeta med Decamerone, Dante och Heliga Birgitta enligt förslaget i häftet om medeltiden på Skolbok (tack igen Ingemar Wiklund!)

Renässansen
1. Cecilias tidslinje
2. Här valde vi bort filmen Litteraturepoken renässansen förklarad och såg istället en kortversion från Studi
3. Läs utdrag ur några texter av Shakespeare
3. En Kahoot

Upplysningen
1. Cecilias tidslinje
2. Här valde vi bort att se film. Dock finns filmen Litteraturepoken upplysningen förklarad för den som är sugen.
3. Arbete med ett häfte som jag hittade på den här sidan. (Upphovsperson till sidan är Sandra Sundberg i Partille. Tack till dig!)

Romantiken
1. Cecilias tidslinje
2. Se filmen Litteraturepoken romantiken förklarad
3. Fokus på Edgar Allan Poe och Den svarta katten.

Realismen, naturalismen, modernismen och arbetarförfattarna
1. Cecilias tidslinje
2. Fokus på Charles Dickens och Oliver Twist. Ungdomarna fick välja mellan att läsa utdrag, lyssna på en bit av ljudboken, se det här engelska klippet eller googla fritt för att skapa sig en uppfattning.

Repetera och träna

För att repetera fick ungdomarna kika igenom filmen med tidslinjen. Vi gjorde också två Quizlets för att repetera vilken epok som kännetecknas av vad och vilket verk som hör ihop med vilken upphovsperson:

Quizlet om epoker

Quizlet om verk och upphovsperson

När vi kommit så här långt har vi förståelse för att litteraturen har ändrats genom historien. Vi vet också att det går att använda litteratur för att förstå hur samhället såg ut på den tiden. Dessutom har vi fått se att en upphovspersons liv ofta påverkar texten hen skriver. Om några namn och årtal kanske också har fastnat? Ja, men det verkar faktiskt så.

Med detta i bagaget är vi snart framme vid slutdestinationen av vår vandring: SLUTUPPGIFTEN 🙂 Här har jag klurat ut något alldeles extra. Kommer i nästa inlägg!

Ta hand om dig,

Cecilia

Min föreläsning på Rikskonferensen för högstadielärare i svenska och de digitala verktyg jag nämnde

Elevernas verklighet – nyckeln till engagerande undervisning! (6).jpg

Igår föreläste jag på Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska om att skapa undervisning utifrån elevernas verklighet. Som vanligt när jag står på scenen och pratar, oavsett ämne, så har jag ett eget hemligt mål: att sprida lite mer IT-glädje bland publiken 🙂 Efter föreläsningen var det flera som kom fram till mig och undrade över verktygen jag nämnde så här kommer en sammanställning över de som jag lade mest fokus på:

Screencastify – ett skärminspelningsprogram för att spela in min egen respons av elevernas texter

Google Drive – hela GSuite-paketet, om du som svensklärare inte har provat att dela dokument med eleverna? Gör det bara. Lär dig. Du kommer att tacka mig.

Google Formulär – att skapa formulär för att ta in skriftliga svar från eleverna. Det har jag bloggat om här.

Autocrat – ett tillägg till Google Formulär som jag har bloggat om här. Det använde jag för att skapa en pdf av elevernas svar på formuläret om vad som upptar deras tankar just nu.

Peergrade – en sida för kompisrespons. Som jag måste blogga om. Älskar det.

BookCreator – skapa digitala böcker som jag har bloggat om här.

ThingLink – lägg en bild i bakgrunden och infoga länkar på bilden (som jag hade gjort med elevernas noveller på världskartan).

Hojta till om jag har glömt något!

/Cecilia

Att skriva ett omdöme om en bok

Vår absolut sista uppgift till boken Så har jag det nu var att skriva ett omdöme om boken. Jag introducerade uppgiften med att ”tiden för tre lingon av fem är över och nu behöver vi titta på hur vi kan utveckla hur vi skriver omdömen om böcker”.

Det som är så bra med att skriva ett utförligt omdöme om en bok är att man inte alls behöver ha gillat boken för att kunna uttrycka tankar om den. Ibland har man kanske ännu lättare att sätta ord på sina tankar när man har en negativ läsupplevelse att dela med sig av. Omdömet består dessutom av så mycket som inte är av värderande art utan mer beskrivande och det ville jag att eleverna skulle få upp ögonen för.

Jag började med en kort föreläsning om hur man skriver ett omdöme. Till detta använde jag presentationen nedan. För att få en högre delaktighet bland eleverna har jag lagt in några slides från Pear Deck vilket är ett tillägg till Google Presentationer som tillåter mig att låta eleverna skriva sina reflektioner direkt i presentationen (mycket bra grej, det kommer ett blogginlägg om detta senare). Jag kollade av deras förkunskaper, föreläste, lät dem skriva ett eget omdöme och avslutade sedan med att de fick skriva ned vad de hade lärt sig under lektionen.

Vad de tyckte om boken? Här ser du några exempel:

Exempel 1

Nu har vi läst boken (Så har jag det nu ) i flera veckor, och från början var jag lite osäker vad jag tyckte om den. För den verkade handla om så tråkiga saker, som krig till exempel. Men nu när vi har läst ut hela och man fått en överblick över allt som skett, så är jag förvånansvärt glad att jag fick höra dess historia och lära känna dess karaktärer.

Denna bok är inte som en ”vanlig” bok jag brukar läsa, den här boken har starkare känslor. Som man kan se t.ex. när Daisy nådde fram till huset där hon mötte alla sönderslitna kroppar och mätta rävar.Då fick man på riktigt en stark bild i huvet, som höll sig kvar ganska länge. Av hur fort och fel, allt kan gå.

En annan händelse som fick mig att häpna var när hon träffade Edmund för första gången efter kriget. Och han var då helt tagen av allt han varit med om. Då fick jag en sån stark känsla blandat av ilska och sorg. För att det var så synd om honom, hela hans liv (och många andras förstås) var förstörda. Och han kommer aldrig att glömma detta, det kommer alltid att vara där.

Språket i denna bok har vi pratat mycket om. Författaren har varit så duktig på att skriva att det blir lite krångligt att förstå. Hela boken är skriven som en dagbok. Som Daisy har varit med om, och sedan skriver ner efter kriget. Kanske när hon är hemma hos Piper, Jonathan, Osbert och Edmund.

En annan sak författaren också gör är att sätta stora bokstäver när någon t.ex. ska prata. Då brukar det se ut så här: Daisy det är mat

Och ibland kan hon även lägga till apostrofer så här: ”Daisy det är mat”

Man vet liksom aldrig vad hon riktigt menar.

Det fanns många budskap i denna boken, ett som jag kommer att tänka på är Att man aldrig vet vad som händer. Livet kan ändras jättesnabbt. I deras fall så skilde kriget dom åt, och dom fick aldrig vara ”Barn” och ”Ungdomar”.

Denna boken var jättespännande, och jag ska verkligen rekommendera den till mina lässugna vänner.

Exempel 2

Jag tyckte att boken var en blandning av bra och dålig för att den gav ut ett väldigt bra budskap men var väldigt svår att förstå och gillar inte böcker så det var inte så intressant.

En del som var speciellt var när del 2 kom och det var 6 år senare. Den var så konstig för man fatta ingenting och man hade så många frågor och man kunde knappt koncentrera sig på texten av att hon helt plötsligt var i New York igen och man undra hur hon kom tillbaka osv.

Språket i boken var väldigt detaljerad ibland och det gjorde så man inte hängde med och ibland  var texten mindre detaljerad då fick man upp bilder i huvudet och mer av en känsla. Det är bra att en bok är detaljerad så man får en riktig bild i huvudet men en för detaljerad text vill man bara sluta läsa. Om jag skulle läst denna själv skulle jag sluta läst på andra kapitlet.

Bokens budskap var det som gjorde så jag blev iallafall lite intresserad och budskapen för mig var att den ville visa hur hemsk ett krig är genom att förklara blodiga kroppar och hur de kände som till exempel ”mitt hjärta kändes som bly eller sten” som Daisy sa i boken efter en sån händelse. Den vill också meddela om hur man gör när det blir ett krig och vad som kan hända för att krig händer faktiskt ganska ofta och det är väldigt sorgligt. Sen gav den en liten glimt på att även hur man ser ut eller mår kan man klara det, de visa det  genom att Daisy var väldigt smal och mådde dåligt men hon överlevde kriget ändå och det var många människor som var normalviktiga och mådde bra som dog och det beror på att vi är människor, inte normer.

Tonåringar behöver inte heller ha vuxen hela tiden för att klara sig, vi är kloka (iallafall de som inte gör dumma saker) och det var ett annat budskap. Sen att aldrig ge upp även om man är så säker på att allt kommer gå fel, ett exempel på det var när Daisy tänkte ”Vi kunde inte fortsätta. vi fortsatte.”.

/Cecilia

Vi gör en bokspelspod! – Näst sista uppgiften till Så har jag det nu

Så har jag det nu är utläst. Sista meningen alltså… wowrysningar!

En avslutande uppgift ville jag få till, en uppgift som inte skulle vara i form av att skriva utan istället att prata. Ett boksamtal på något vis, men kunde jag få till någon häftig liten twist på det hela? En bokspelspod fick det bli. Jag författade några frågor som jag ville att eleverna skulle besvara och skapade med hjälp av Canva en spelplan. Reglerna är enkla: Man börjar vid boken till vänster och tar sig sedan med hjälp av pilarna till boken till höger.

Böcker påverkar olika människor på olika sätt. Vilka delar minns ni mest från boken- Varför gjort just dessa delar intryck på er, tror ni- (1).png

Jag delade in eleverna i grupper om fyra. Vi pratade om vad man behöver tänka på när man samtalar och kopplade ihop det med att utveckla resonemang som vi nyligen hade tränat på.

För att det hela skulle bli en bokspelspod och inte bara ett spel om en bok var vi förstås tvungna att spela in samtalet. En elev per grupp öppnade bilden med spelplanen digitalt i sin dator och gjorde sedan en skärminspelning. Samtalet sparades och laddades upp i vår skolportal.

Nu när eleverna hade fått chansen att bearbeta sin läsupplevelse med varandra var de redo att skriva ett utförligt omdöme om boken. Mer om det i nästa inlägg.

Må så gott!

/Cecilia

Vi utvecklar svaren även i det lilla

Kapitel 26 är ett händelserikt kapitel i Så har jag det nu. Efter läsningen fick eleverna vara med och tycka till om vilka frågor de skulle vilja skriva om. Vi enades om:

  • Hur tror du att Daisy kände och tänkte när hon såg rävarna?
  • Hur kommer det sig att Daisy beskriver sitt hjärta som bly eller sten?
  • Hur tror du att Daisy kände sig när hon kom tillbaka till fårhuset?

Enskilt skrivande i läsdokumentet.

Nästa lektion hade jag anonymiserat och kopierat alla elevers svar på Hur kommer det sig att Daisy beskriver sitt hjärta som bly eller sten?  Vi tittade snabbt på svaren och insåg att de var olika långa. Ett långt svar är förstås inte alltid ett bättre svar men många gånger har de längre svaren större möjlighet att bli bättre i alla fall. Vi såg därefter filmen från Orka Plugga om att utveckla ett resonemang i svenska. Jag delade in eleverna i grupper, gav dem fem lappar med svar och bad dem att välja ut tre av lapparna som de skulle försöka utveckla så långt de bara kunde. Den här stödstrukturen var tänkt att hjälpa dem:

Skärmklipp utveckla svaren

 

Efter en halvtimme såg det ut så här:

Så har jag det utveckla svaren

Grupperna upplöstes och var och en gick tillbaka till sitt eget dokument, kopierade sina egna svar och klistrade in dem nedanför originalsvaren och så skrev de vidare och utvecklade sina egna svar så långt de kunde.

Resultatet? När vi hade kommit så långt att grupperna var indelade och det första vadskavigöraegentligenkaoset hade lagt sig hörde jag flera goda samtal i klassrummet. När jag läser de egna utvecklade svaren i läsdokumentet ser jag att en hel del har skrivit längre och mer utvecklat. Det här med resonemang är inte helt enkelt så därför får vi se till att träna på det ofta, även i det lilla.

/Cecilia

Språket i Så har jag det nu – både fantastiskt och krångligt

Jag skulle inte klassa Meg Rosoffs bok Så har jag det nu som en enkel eller lättläst bok och det kräver sitt tålamod för mina sjuor att ta sig igenom texten. Mestadels högläser jag boken och det är en uppgift som kräver tålamod även av mig. Meningarna är långa och man behöver planera in sina andningspauser väl. Att språket är så pass komplicerat gör att vi får naturliga tillfällen att prata om det. Vi funderar över skiljetecknens betydelse, vad som händer när man skriver ett ord med VERSALER eller låter en Mening Få Inledande Versala Begynnelsebokstäver. En lektion bad jag eleverna lyssna extra noga efter nästa punkt när jag läste den här meningen:

Alla pratade förstås om matbrist och att stänga av allmänna kommunikationer och att kalla in alla arbetsföra karlar, och i stort sett allt Jämmer och Elände som man bara kunde komma på under den begränsade tiden flöt upp till ytan, och på radion talade de med allvarstyngda röster och frågade varenda kotte som de lyckades släpa in från gatan Om Det Här Betydde Krig och sedan tvingades vi lyssna till hur alla allvarstyngda experter låtsades veta vad som var på gång när vilken som helst av dem skulle ha offrat sin vänstra arm för att känna till fälttågsplanen.

Lång mening ur Meg Rosoffs Så har jag det nu

Alla skrev sedan av meningen i sina läsdokument och provade att sätta ut skiljetecken och stora bokstäver för att dela upp den superlånga meningen i flera kortare. Vi markerade alla förslag på tavlan och fick se att det går att dela upp meningar på lite olika sätt. Något att fundera över när vi själva skriver med andra ord.

Ha det bra!

/Cecilia

Text-tanke blir till citatcollage

Vi har pratat om att göra kopplingar till sig själv när man läser en text och för att lyfta detta lite extra och göra någonting kreativt skapade vi citatcollage.

 

Uppgiften för mina sjuor var att välja ett citat från boken som vi läser, Så har jag det nu av Meg Rosoff, och skriva ned en tanke om citatet. Både citat och tanke skulle sedan sättas ihop till ett citatcollage och till detta använde vi Canva. De färdiga bilderna publicerades i denna Padlet:

Made with Padlet

 

Ha en fin dag!

/Cecilia

Det är inte snällt att använda uttrycket om dåliga äpplen när man pratar om personer. Jag tror att lärarna menade Daisy och hennes kompis Leah och att de påstår att det är Daisys och Leahs fel att det blir s.png