Lyssna efter ord som är nya för dig

Under högläsningen lyssnar vi ibland efter ord som är nya för oss. Vi diskuterar vad som är ett nytt ord och kommer fram till att det kan vara ord som man aldrig har hört, men också ord som man känner igen men inte själv kan förklara eller ord som man trodde att man förstod men som nu dök upp i ett nytt sammanhang.

Eleverna skriver ner alla ord som de hör i ett dokument. Halvvägs stannar jag upp och de får skriva in ett ord i taget i en Answergarden. Vi öppnar en ordbok och slår upp orden tillsammans, använder oss av texten runt ordet och av varandras kunskaper, försöker förklara dem i rätt sammanhang. Därefter läser jag vidare och eleverna fortsätter. Andra gången är fler aktiva. Återigen stannar jag upp, eleverna skriver in orden så att vår Answergarden växer och vi tar reda på ordens betydelse.

Slutligen exporterar jag orden till en snygg bild som vi kan ha för att påminna oss om orden vi har lärt oss. Ordmolnsverktyget Tagxedo gillar jag.

ord från Så har jag det nu 7B

Har du förresten sett den nya svenska.se från Svenska Akademien? Den använde vi den här gången för att slå upp orden. Där kan vi slå upp ett ord i tre pålitliga ordböcker på en gång (SAOL, SO, SAOB). Gratis och funktionellt. Vad jag däremot inte visste var att Oribis rättstavningsfunktion finns inbyggd så även om vi stavar galet kan vi hitta rätt ord. Ännu bättre ju! Tack för det tipset, Logopedeniskolan!

Må så gott!

/Cecilia

Vi läser och undrar – Att ställa frågor till en text

FRÅGOR.jpg

När en van läsare läser en text ställer hen hela tiden frågor till sig själv för att förstå texten. En ovan läsare gör inte det naturligt och därför behöver vi träna på det i skolan. Här beskriver jag hur jag bygger in läsförståelsestrategin Att ställa frågor i min högläsning.

Jag inleder med att visa ett kort filmklipp om lässtrategin Att ställa frågor. Klippet kommer från UR och ska vara riktat mot 7-9. Det är lite roligt och fungerar som uppmärksamhetsfångare men inte direkt som förklaring av strategin. Förklaringen märker jag att jag själv måste stå för så då pratar vi om hur frågor kan utformas och vad man kan ha frågor om. Ord, språk, handling. Högt och lågt, från stort till smått.

När jag påbörjar min högläsning har eleverna sina läsdokument öppna. De skriver ned alla frågor som dyker upp. Efter endast ett kapitel stannar jag och säger något i stil med att “Nu sitter en del av er och skriver en hel massa frågor och en del av er sitter och undrar vad alla andra håller på med. Helt okej! Nu ska vi lära av varandra”.

Jag använder Socrative och låter eleverna klistra in sina frågor så att de projiceras på tavlan. Jag läser upp alla frågor och pratar kort om dem, inte för att besvara frågorna utan för att få syn på vilka frågor man kan ställa. När jag sedan fortsätter min läsning ser jag att det är fler elever som har förstått vad uppgiften egentligen går ut på. Jag laddar ner Socrativefilen till Excel och tar bort allas namn och eventuella ovidkommande kommentarer innan jag sparar som en pdf och laddar upp filen i vår gemensamma tankekarta.

Det är intressant att se hur många av elevernas frågor som inleds med Varför? Jag tänker på Aidan Chambers modell för boksamtal där varför-frågan i stort sett är förbjuden och funderar på om den verkligen är så laddad. Jag undrar också varför när jag läser. För mig är varför drivande och inte ifrågasättande. Hm… jag ska klura vidare på det.

Ha det bra!

/Cecilia

Högläsningen för oss djupare in i texten

book-1014197_1920

Läsa högt för tonåringar? Som redan kan läsa? Varför då?

Att högläsa är en konst. Det handlar inte om att bara läsa högt utan det handlar om en högst planerad läsning med målet att vägleda eleverna in i en djupare läsförståelse. Ibland när jag högläser låtsas jag att jag är Anne-Marie Körling 🙂 Hon är en förebild vad gäller läsundervisning. Om du har möjlighet att lyssna på henne när hon föreläser så gör det! Läs hennes bok Den meningsfulla högläsningen också.

Min högläsningsbok är fullklottrad med ord som jag har ringat in eller saker som till exempel KONSTPAUS skrivet i marginalen eller post it-lappar som sticker ut. Stoppen som jag gör vid klottret är oftast uttänkta i förväg. Så här kan det se ut:

Smaka på ordet-stopp
Jag: ”Saker som har med fredsprocessen att göra”. Kan ni säga ”fredsprocessen”?
Alla: Fredsprocessen.
Jag: Tack!

Kluriga ord eller uttryck-stopp
Jag: ”eftersom han inte precis var den vassaste kniven i lådan”. Vadå vassaste kniven? Kan vi några andra uttryck som betyder ungefär samma sak?
Någon: Han är nog lite dum.
Jag: Precis. Man kan säga att man inte har alla hästar hemma eller att hissen inte går ända upp till exempel.

Jag: Ni förstår att det inte är så snällt att säga så till varandra, va? 🙂

Gestalta ordet-stopp
Jag: ”log förläget”. Kan ni le förläget?
(Det visade sig att de inte kunde le förläget eftersom de inte visste vad förläget betyder så då fick vi prata om det också.)

Kopplingar-stopp
Jag: Åh, det här får mig att tänka på en gång när jag…. eller Det här får mig att tänka på när barnen i Bullerbyn sov på höskullen eller Kan vi någon annan berättelse där det finns en elak styvmor? eller När de säger ”förra kriget” tror jag att de menar andra världskriget. Vad tror ni?

Det här är nog något viktigt för fortsättningen-stopp
Jag: Det här känns viktigt. Vad tror ni? Jag tycker att vi ska komma ihåg den här meningen lite extra.

Poletten ramlar ner-stopp
Jag: Aha, nu förstår jag! Kommer ni ihåg när vi läste att…. Det var alltså därför som… Aha!

Prata snabbt med varandra-stopp
Jag: Vänd dig till din kompis och prata om det vi just har hört.

Oups, eleverna håller på att somna-stopp
Jag: *hittar på vad som helst för att de ska bli aktiva en stund

Mönster-stopp
Jag: Vänta nu… nu är ögonen beskrivna så där ingående igen. Vilken betydelse har egentligen ögonen i den här boken? Vi försöker vara lite extra uppmärksamma på just ögonen nu när jag läser vidare.

Lyssna nu extra noga-stopp
Jag: Nu kommer en mening som jag vill att ni lyssnar extra noga på: ”…”

Lägg märke till språket-stopp
Jag: Ser ni att författaren har skrivit det här ordet med VERSALER? Vilken skillnad gör det för dig när du läser ordet?

Vilken fantastisk beskrivning-stopp
Jag: Den här beskrivningen gjorde att jag verkligen kunde se framför mig hur det ser ut där de är. Jag läser en gång till, vad får ni för bild i huvudet? Vad kan vi lära oss av sättet hon beskriver miljön på?

 
Så där håller vi på. Läser och pratar och stoppar och tänker och läser vidare. Ibland blir det vilda diskussioner, andra gånger är det mest jag som tänker högt. Det händer att vi behöver stoppa så länge så att alla hinner skriva ned sina tankar och kanske dela texten digitalt så att vi alla får se vad vi alla tänker också innan vi går vidare. Det finns lektioner med många stopp och det finns lektioner med få. Ibland behöver vi bara få njuta av texten. Då gör vi det.

Det är det här som är högläsning för mig. Inte att eleverna ”slipper läsa själva” utan att jag på mitt milda sätt tvingar in dem i en helt annan sorts läsupplevelse än om de bara hade läst boken på egen hand.  För hur ska man kunna bli bättre på läsförståelse om ingen visar hur?

Ta hand om dig!

/Cecilia

Introduktion av Så har jag det nu

I år undervisar jag två sjuor i svenska och båda grupperna läser just nu Meg Rosoffs bok Så har jag det nu. Jag har tidigare beskrivit att böcker måste introduceras med dunder och brak och så även nu. Hur jag valde att introducera boken för klasserna beskriver jag i det här inlägget.

Först några ord om bokvalet. Alla böcker som vi väljer att lyfta in i klassrummet behöver vara noga utvalda och det gäller kanske särskilt den första boken vi läser tillsammans eftersom den ofta väljs redan innan man har träffat gruppen. Jag ville ha en aktuell bok, gärna en som nyligen fått en utmärkelse av något slag som en slags kvalitetsstämpel. Boken skulle vara neutral och ingen typisk tjej- eller killbok (om det nu ens finns sådana). Svårighetsgraden fick gärna vara mer utmanande än en bok som jag skulle rekommendera till enskild elev. Jag ville ha en bok som inte var förutsägbar utan hellre en där man ställer sig många frågor under läsningen för att hänga med i handlingen. Onaturlighet kanske, men inte för mycket. En bok som var spännande och innehållsrik med mycket att diskutera. Gärna något utmärkande drag också, något otypiskt som vi skulle kunna reagera på. Under sommaren lät jag mig inspireras av Läsrörelsens projektskrift Berättelser som förändrar. Flera av böckerna hade jag läst tidigare men Så har jag det nu var ny för mig. Boken bet tag direkt. Den fick det bli.

Första lektionen och dunder och brak skulle alltså skapas. Omslaget är alltid tacksamt att använda när vi ska förespå handlingen. Vi läste titeln och omdömet på framsidan, pratade om vad utmärkelsen Årets ALMA-pristagare 2016 står för. Vi tittade på bilden och fantiserade, först i par och sedan tillsammans.

Framsidan Så har jag det nu

Tankar som kom fram var bland annat:

  • En tjej som rymmer hemifrån
  • Ny värld
  • Det känns dåligt
  • Hon är nog självmordsbenägen
  • Hon har gått till sitt livs slut
  • Det känns som Hungerspelen
  • Stängslet betyder nog att hon är fängslad
  • Gången visar rakt åt helvete
  • Gången visar att det är ljust på andra sidan
  • Boken känns spännande
  • Det känns som att hon är ledsen och boken är sorglig
  • Hon är vilse
  • Hur vet vi att det är en hon?
  • Man blir indragen i framsidan
  • Det är två bilder i en
  • Hon är deprimerad

Alla tankar lyftes fram utan värdering och jag lät eleverna bemöta varandras tankar utan att direkt bestrida dem. Jag ville förmedla att man inte kan ha fel utan alla tankar är välkomna.

Vi gick vidare och tittade på en trailer till filmen How I live now som är baserad på boken. Här tändes fler nyfikna ögon.

Jag läste baksidestexten högt och därefter skrev eleverna ned vad de tror att boken kommer att handla om i sitt läsdokument.

Efter lektionen läste jag igenom allas tankar i läsdokumentet och sammanfattade det i klassens tankekarta. Eftersom jag läser samma bok med två klasser hjälper tankekartan mig också att komma ihåg vilken klass det var som diskuterade kring vad. Detta utgjorde en naturlig inledning av följande lektion.

Bollen var i rullning och boken var introducerad. Nästa lektion börjar läsningen på riktigt!

/Cecilia

BookCreator – nu i Chrome

När jag blev varse att BookCreator nu finns i webbläsaren Google Chrome fick jag ett sånt där IT-pirr i magen. Det är inte alla förunnat att kunna känna det där pirret men hos mig framkallas det då och då. Tidigare har BookCreator endast funnits som app men nu är det alltså tillgängligt även för oss som arbetar med pc.

bookcreator tips

För att skapa en multimodal bok i BookCreator gör du så här:

  1. Öppna Google Chrome
  2. Surfa in på app.bookcreator.com
  3. Logga in som lärare
  4. Skapa ett bibliotek för din klass (ett bibliotek med 40 böcker är gratis, därefter kan du välja att arkivera böckerna och börja på ny kula).
  5. Bjud in eleverna med hjälp av en kod.
  6. Sätt igång att skapa!

Hittills har mina elever skapat noveller i svenskan och böcker om årstiderna i tyskan. Bara fantasin sätter gränserna (som det så fint brukar heta). Skriv, rita, infoga bilder, spela in din röst när du läser din text eller när du förklarar något. Sätt ihop alla elevernas böcker till en klassbok om du vill. Skapa, läs, dela!

/Cecilia

Introduktion av När hundarna kommer

Jag och åttorna läser nu Jessica Schiefauers När hundarna kommer. I det här inlägget beskriver jag hur jag introducerade bokprojektet för dem.

när hundarna kommer prezi

Jag visar baksidestexten och läser den högt. Det är en stark text som griper tag direkt i mig och det berättar jag också för eleverna. ”När jag läser det här tänker jag… känner jag…”.

Baksidestext när hundarna kommer.JPG

På framsidan ser vi att boken har fått Augustpriset, vilket i mina ögon är en kvalitetsstämpel och det upplyser jag eleverna om. Motiveringen till priset finns på baksidan så den läser jag också:

där står också.JPG

Vi går vidare och jag läser recensionerna på insidan av omslaget. Recensionerna är självfallet valda för att locka läsare och det är också mitt syfte.

Jag väljer också att läsa författarens efterord. Där berättar Schiefauer om hur en pojke blev misshandlad till döds i orten där hon bodde som sjuttonåring. Jag själv var vid det tillfället femton år och minns hur detta tragiska beskrevs i medierna då så det återger jag förstås för eleverna. Författaren skriver att den här boken inte är en sann berättelse men den är heller inte helt osann. Eleverna och jag kommer överens om att vi ska närma oss mordet på John Hron senare under läsningen av boken.

Eleverna vänder sig därefter till en kompis och pratar om sina tankar om boken just nu.

När nu intresset och nyfikenheten är väckt går jag in på hur vi ska arbeta med boken. Arbetssättet följer metoden TILLSAMMANSLÄSNING som jag beskrivit tidigare. Högläsning, egen bok i Läshörnan, dokument där vi samlar lästankar, gemensam tankekarta.

arbetssätt när hundarna kommer

Avslutningsvis öppnar eleverna sina läsdokument och skriver kort ned vad de tror att boken kommer att handla om efter den här första introduktionen.

Efter lektionen läser jag igenom allas tankar, plockar ut några valda delar och sammanställer i tankekartan som därmed blir en naturlig inledning av nästa lektion. Så här ser den delen av tankekartan ut nu:

När hundarna kommer mindomo 3

Introduktionen av När hundarna kommer är därmed inledd med dunder och brak och jag tror att jag vågar säga att både jag och eleverna är sugna på att få börja läsa. Målet nått!

/Cecilia

Introduktionen av ett bokprojekt ska ske med dunder och brak

rays-2706893_1920.jpg

När en ny bok ska introduceras ska det märkas! Dunder och brak, explosion och glitter. Nyfikenhet och engagemang ska skapas.

Hela första lektionen går åt till att prata om omslag, läsa baksidestext, se trailer om boken är filmatiserad och spåna tillsammans om vad vi tror att boken kommer att handla om. Den här första lektionen är som en show med mig som huvudperson. Jag leder, de lyssnar. Vi stannar upp och de pratar med varandra. Tankarna samlas i helgrupp. Avslutningsvis skriver alla ned sitt eget intryck av vad boken kommer att handla om i sitt läsdokument.

Efter första lektionen har vi en bild av boken. Vi tror att vi vet vad vi kan vänta oss. Nästa lektion börjar vi läsa.

Nyfiken på hur introduktionen av Så har jag det nu och När hundarna kommer gick? Det kommer snart i en blogg nära dig 😉

/Cecilia

Tillsammansläsning i mitt klassrum

Vi läser böcker tillsammans i mitt klassrum. I mina två sjuor läser vi just nu Meg Rosoffs Så har jag det nu och i åttan läser vi Jessica Schiefauers När hundarna kommer. Metoden jag använder mig av kallar jag för TILLSAMMANSLÄSNING och vad det innebär för oss vill jag beskriva i det här inlägget.

Vi har tre digitala resurser som följer med genom hela läsningen:

  • Boken
  • Läsdokumentet
  • Tankekartan

Boken läser vi digitalt genom Läshörnan från SLI. Elever som har behov av det har även tillgång till ljudboken från Legimus (även om det inte används så ofta just när vi tillsammansläser eftersom merparten av läsningen är högläsning).

Läsdokumentet är ett dokument som jag delat till eleverna genom Google Classroom. Dokumentet finns med redan från början och fylls på allt eftersom vi läser.

min läsning av

Vad som skrivs i läsdokumentet beror på vilket innehåll eller vilken läsförståelsestrategi jag vill fokusera på den aktuella lektionen. Ofta utgår jag från någon del i den reciproka läsundervisningen där vi kan:

  • förutspå handlingen
  • ställa frågor
  • klargöra otydligheter
  • sammanfatta texten

Efter ett starkt avsnitt i boken kan uppgiften bara vara ”Skriv ned hur du tänker just nu”.

Läsdokumentet är oftast öppet under hela lektionen. Eleverna skriver av dagens rubrik och datum från tavlan i början av lektionen. Ibland ska de skriva samtidigt som de lyssnar (till exempel för att skriva ned ord som är nya för dem eller frågor de ställer sig) och ibland gör vi pauser mitt i eller avslutar lektionen med skrivande, allt beroende på uppgift. Några exempel på hur jag arbetar med läsdokumentet kommer dyka upp här på bloggen framöver.

Tankekartan är en tankekarta som jag styr över. Från början innehåller den de grenar som jag planerar att fördjupa mig i under läsningen. Medan vi läser låter vi tankekartan breddas och utvecklas för att fånga upp de trådar som vi finner intressanta i läsningen. Tankekartan blir också en länksamling där vi länkar in uppgifter som vi skapat digitalt på annat håll. Just den här tankekartan har jag gjort i Mindomo men det finns många andra verktyg för tankekartor som är minst lika bra.

mindomo hundarna

Lektionerna ser i grunden ganska lika ut:

  1. Alla öppnar 1. datorn, 2. boken och 3. läsdokumentet.
  2. Vi tittar på hur tankekartan har vuxit sedan sist och påminner oss om vad vi arbetade med förra lektionen och vad avsnittet vi läste handlade om. Då fångar vi upp både den som aktivt deltog på lektionen, den som hade tankarna på andra håll och den som var frånvarande.
  3. Information om vad dagens lektion kommer innehålla.
  4. Högläsning. Ibland varvat med tyst läsning eller stafettläsning i mindre grupper.
  5. Uppgift baserad på läsningen.
  6. Avslutning med kort sammanfattning ”Idag har vi alltså…” och kort framåtblick ”Nästa lektion ska vi…”

Uppgifterna som vi gör kring läsningen försöker jag variera så mycket som möjligt för att bibehålla motivationen hos eleverna men i grunden handlar de om samma sak; att krypa in i texten, göra den till vår egen och förstå den på ett annat plan än om vi hade läst boken på egen hand.

Framöver kan du följa vår läsning av Så har jag det nu och När hundarna kommer här på bloggen och se vilka uppgifter kring läsningen vi hittar på.

Må så gott!

/Cecilia

Rikskonferens för högstadielärare i svenska

1-2 februari medverkar jag på Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska. Många intressanta programpunkter utlovas! Själv kommer jag prata om hur jag försöker motivera mina elever genom att använda mig av deras verklighet. SKAM-temat är en given punkt. Under bilden finns en länk till hela programmet.

Konferens Skolporten

Program Rikskonferens för högstadielärare i svenska

Hoppas vi ses där!

/Cecilia

#Såharjagdetnu

I fem veckor har min nya arbetsplats, den helt nystartade Fristadsskolan, varit igång och nu börjar allt det nya stabilisera sig och bloggenergin smyga sig på igen.

Med en nystartad skola där allt är nytt ville vi komma på ett sätt att snabbt lära känna varandra. Eleverna hade därför i uppgift första två veckorna att skapa en film om sig själva… ja, inte bara eleverna utan lärarna också förstås. Jag har tidigare låtit mina mentorsklasser skapa en film om sig själva inför första lära-känna-samtalet och har upplevt att det har gjort att jag snabbare fått en bra bild av vilka mina elever är och vad de är intresserade av. Nu är jag inte mentor längre (vi har heltidsanställda mentorer istället) men kunde ändå, tillsammans med mina kollegor, utforma en liknande ämnesövergripande filmuppgift.

Titeln på filmen, #Såharjagdetnu, valdes av två anledningar: För att vi helt enkelt ville veta hur eleverna har det nu och För att skapa en ingång till sjuornas första bokprojekt kring boken Så har jag det nu av Meg Rosoff.

såharjagdetnu prezi

Vi lärde vi oss en hel massa om våra nya elever. Vilka intressen de har, hur de hanterar en relativt självständig arbetsuppgift, hur de strukturerar ett innehåll, hur deras datorvana ser ut, hur de ställer sig till att visa sin film inför klassen etc. Vi var noga med att inte låta den här första uppgiften bli en bedömningsuppgift på så sätt att den skulle avslutas med en ikryssad matris utan intresse och nyfikenhet fick genomsyra projektet. Till mina elever skrev jag istället en kommentar i stil med: ”Tack för att jag fick se din film! Nu vet jag att du bor på landet, har en tupp och tre katter, gillar lakrits, handboll och att teckna och att ditt favoritämne just nu är matematik. Häpp!”.

Må så gott!

/Cecilia