Temat I spåren av SKAM innehöll en del där jag ville fokusera på att utveckla elevernas förmåga att resonera. Förutom förmågan att kunna läsa och analysera olika slags texter är det förmågan att resonera som jag ser som viktigast att träna på för att hjälpa eleverna att nå längre i många ämnen. Jag vet inte om ”polletten kan ramla ner” när det gäller resonemangsförmågan men något åt det hållet i alla fall. Det gäller att visa eleverna att man aldrig ska nöja sig med ett påstående utan att alltid vända och vrida på sina tankar. Hur man gör just detta tittade vi närmare på i koppling till SKAM-temat.

Under vårterminen har lärarna på Skogstorpsskolan genomfört en studiecirkel kring boken Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham. Längst bak i den boken finns lektionsexempel på olika teman. Jag använde mig av lektionen om Identitet för att träna förmågan att resonera.

Till en början fick eleverna en tabell (Uppgifter identitet) att fylla i. Många tyckte att det var kryptiska och flummiga frågor. Jag gick runt och stöttade dem i tanken genom att använda mig av några metoder som Nottingham presenterat i boken, exempelvis ”När du säger A, menar du då att det inte kan vara B?” eller ”Om A är samma sak som B, är då B samma sak som A?”.

Efter det använde vi en tankekarta (Vad gör dig till dig – gör en tankekarta). Först arbetade eleverna enskilt med att fylla i så mycket de kunde komma på. Jag förklarade sedan att vi skulle titta på hur vi kan använda tankekartan för att utveckla ett resonemang i flera led.

Vi använde två filmklipp. Malin Larssons klipp Att Resonera Kan Liknas Vid Ringar På Vattenytan och Orka Pluggas Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang i svenska.

Vi diskuterade filmklippen och jag bidrog med ett rumpnissecitat, en metod som jag lärt mig av min tidigare kollega Terese Becker och som jag tjatar om ofta med eleverna. När man tror att man har resonerat klart ska man tänka sig att man har en liten rumpnisse på axeln som säger ”Voffor då då?” Om man kan svara på den frågan, ja, då kan man också fortsätta att utveckla sitt resonemang. As simple as that! Tack, Terese! Jag sammanfattade sedan vår diskussion i en bild som sattes upp i klassrummet. Bilden använde vi vid nästa lektionstillfälle då vi plockade fram tankekartorna igen. Eleverna arbetade i par med att beskriva sina tankar utifrån tankekartan. Kompisens uppgift var att ställa frågor med hjälp av bilden för att utveckla resonemanget.

Till sist var det dags för bedömningsuppgiften i form av gruppsamtal. Varje elev fick med sig varsin lapp med en diskussionsfråga:

• Ibland hör man att det är så viktigt att vara sig själv. Resonera kring vad det innebär.
• Tänk på vilka ni var som personer när ni började i sjuan. Tänk sedan på hur ni tror att ni kommer att vara när ni slutar i nian. Resonera kring vad det är som gör att en människas identitet utvecklas under högstadiet.
• Böckerna som ni läste handlar alla om ungdomar som brottas med olika problem. Beskriv och resonera kring hur frågan om identitet syns i boken som du har läst.
• Är det sant att det bara finns en av dig? Resonera kring frågan.

I grupper om fyra genomförde de sedan samtalet. Varje elev var diskussionsledare en gång och höll i diskussionen genom att introducera frågan, ställa följdfrågor och sammanfatta diskussionen. Bilden med mina tips från coachen fanns med som stöd. Gruppen filmade eller spelade in sig själva så att jag kunde lyssna på dem i efterhand.

Även om ungdomarna tyckte att mina frågor och uppgifter i den här delen av SKAM-temat var i flummigaste laget är jag nöjd med utgången av undervisningen. Ibland tycker jag att det är lättare att nå längre i ett resonemang när det så tydligt inte finns något rätt svar.

Må så gott!

Cecilia