I fem veckor har min nya arbetsplats, den helt nystartade Fristadsskolan, varit igång och nu börjar allt det nya stabilisera sig och bloggenergin smyga sig på igen.

Med en nystartad skola där allt är nytt ville vi komma på ett sätt att snabbt lära känna varandra. Eleverna hade därför i uppgift första två veckorna att skapa en film om sig själva… ja, inte bara eleverna utan lärarna också förstås. Jag har tidigare låtit mina mentorsklasser skapa en film om sig själva inför första lära-känna-samtalet och har upplevt att det har gjort att jag snabbare fått en bra bild av vilka mina elever är och vad de är intresserade av. Nu är jag inte mentor längre (vi har heltidsanställda mentorer istället) men kunde ändå, tillsammans med mina kollegor, utforma en liknande ämnesövergripande filmuppgift.

Titeln på filmen, #Såharjagdetnu, valdes av två anledningar: För att vi helt enkelt ville veta hur eleverna har det nu och För att skapa en ingång till sjuornas första bokprojekt kring boken Så har jag det nu av Meg Rosoff.

Vi lärde vi oss en hel massa om våra nya elever. Vilka intressen de har, hur de hanterar en relativt självständig arbetsuppgift, hur de strukturerar ett innehåll, hur deras datorvana ser ut, hur de ställer sig till att visa sin film inför klassen etc. Vi var noga med att inte låta den här första uppgiften bli en bedömningsuppgift på så sätt att den skulle avslutas med en ikryssad matris utan intresse och nyfikenhet fick genomsyra projektet. Till mina elever skrev jag istället en kommentar i stil med: ”Tack för att jag fick se din film! Nu vet jag att du bor på landet, har en tupp och tre katter, gillar lakrits, handboll och att teckna och att ditt favoritämne just nu är matematik. Häpp!”.

Må så gott!

/Cecilia