Skolverkets seminarium på #BETT2018

Sista dagen i London efter BETT-mässan tillbringade vi med Skolverket. I det här blogginlägget publicerar jag mina anteckningar därifrån. Alla presentationer som visades finns tillgängliga för alla på Skolverkets hemsida nu. Du hittar dem här.

Programpunkter:

  • Skolans digitalisering, styrdokumentsförändringar
  • Skolans digitalisering – ett förändringsprojekt
  • Nationella prov – förändringar kring de nationella proven och om kommande digitalisering
  • På gång från Skolverket

Christian Magnusson från avdelningen för läroplaner

  • Bakgrund och begrepp
  • Fyra aspekter av digital kompetens
  • Programmering, hur är det tänkt?
  • Progression, vad är det eleverna ska få möta?

Förändringarna i läroplanen syftar till att stärka elevernas digitala kompetens och innovativa förmåga SAMT att tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen. Här är länk till Skolverkets sida om läroplansförändringarna.

Många skrivningar fanns redan i läroplanen från 2011 om man hade de digitala glasögonen på sig. Dessa skrivningar är nu tydligare för att alla ska läsa läroplanen med dessa glasögon. (Aha, det är därför jag inte tycker att det är så stor skillnad. Glasögonen var på. Bra förklarat!)

Digital teknik är ett övergripande begrepp. Det omfattar olika sorters redskap, utrustning eller system, men kan också omfatta programvara.

Digitala verktyg kan vara en fysisk enhet som exempelvis en dator, platta, smart telefon eller en kamera. Det kan också vara en programvara eller en internetbaserad tjänst.

Digitala medier omfattar i ett brett perspektiv plattformar och verktyg för kommunikation och skapande, till exempel e-tidningar, webbtjänster eller sociala medier.

IKT, MIK, datalogiskt tänkande mm används inte i styrdokumenten, men kan förekomma i t.ex. Skolverkets stödmaterial. Innehållet finns med men inte begreppen.

Fyra aspekter av digital kompetens skrivs fram i läroplanens första del, Värdegrund och uppdrag.

  • Förstå digitaliseringens påverkan på samhället
  • Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier. Inte bara kunna använda utan också förstå i ett större perspektiv.
  • Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt. Det handlar om källkritik men också att ta ansvar för sitt eget agerande för att se hur det påverkar en själv och andra i ex. sociala medier.
  • Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling

Programmering ingår i alla dessa fyra aspekter av digital kompetens. Alla elever ska ha förståelse för programmering när de lämnar grundskolan, men de behöver inte vara programmerare.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling.

Eftersom dessa delar finns med i övergripande mål och riktlinjer gäller det alla som arbetar inom skolan. Det som står i kursplanerna är ett minimum. Det innebär att det är fritt fram att använda programmering etc. även i andra ämnen.

De ämnesvisa kommentarmaterialen är reviderade 2017 för de flesta ämnen i grundskolan. Här hittar du dem.

Digitaliseringen av skolan – Peter Karlberg

”Skolans digitalisering är inte ett IT-projekt utan ett förändringsprojekt.” (Det här citatet är så viktigt att det bör finnas med i allt som har med skolutveckling att göra. Brodera på en bonad, kanske?)

När man är rektor så måste man ta ansvar för det här förändringsarbetet. Ingen kan ducka för detta.

Delarna det handlar om:

  • Vi har en nationell IT-strategi men detta måste också göras lokalt.
  • Styrdokumenten
  • Implementering
  • Leda digitalisering

Vision 2022:

  • Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens. Adekvat betyder här i förhållande till åldersgrupp.
  • Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras.

”Digital kompetens är i grunden en demokratifråga”. (Ännu ett citat för en bonad).

I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den.

Fokusområden gås igenom snabbt (läs i presentationen som jag länkar till ovan).

Forskning om hur modellen att skriva sig till lärande gett effekt, beroende på att de har fått en strukturerad undervisning. Särskilt eleverna i behov av särskilt stöd. Detta har man kunnat mäta eftersom vi har NP i årskurs 3. Kontrollgruppen har haft digitala verktyg men inte en strukturerad metod.

Framgångsfaktorer:

Kompetensutveckling, gott om tid att reflektera kring sin praktik och att de i sin kompetensutveckling fått tillgång till en bred uppsättning av digitala verktyg. Den kollegiala formen av kompetensutveckling är viktig för att stegvis kunna förbättra sin praktik.

Vidare görs reklam för lärportalen. Ska användas av alla!

Modulen om programmering tar bara 16 timmar. Man kan köra den ensam om man vill även om den är upplagd för kollegialt arbete. Även skolledare bör gå igen om detta. Peter Karlberg säger det inte rakt ut men vi förstår att rekommendationen är stark att alla lärare ska gå igenom denna modul.

Nationella prov – Nya bestämmelser och digitalisering

Jenny Sellberg, undervisningsråd, enheten för nationella prov

  • Obligatoriska skrivprov
  • Obligatoriska och frivilliga kursprov på gymnasiet
  • Digitaliseringen av de nationella proven

Från den 29 juni 2018 är det obligatoriskt att skriva uppsatser på dator i engelska, svenska och svenska som andra språk i årskurs 9. Vad ställer det för krav på oss?

  • Utrustning finns och är ändamålsenlig. Ett ordbehandlingsprogram behövs. Rekommendationen är att mobiltelefonen är för liten för att vara ändamålsenlig för uppgiften.
  • Inte kunna använda webbplatser, dokument och tjänster som inte är kopplade till provet.
  • Enheten och skrivytan är känd för eleven. (Eleven ska alltså hinna träna tillräckligt).

I engelska ska grammatik- och rättstavningsfunktionen vara avstängd i alla skolformer. Ordlista är inte heller tillåtet.

I svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9 är automatisk grammatik- och rättstavning inte tillåtet, men rättstavningsprogram med aktivt val får användas. Ordlista är också tillåtet.

När proven gjorts på dator ska den bedömande läraren inte veta vems prov han eller hon bedömer. Tips om hur man gör detta kommer på skolverket.se under våren.

Elevlösningarna som skapats på en digital enhet får sparas digitalt men elevhäften med uppgifter får inte överföras eller sparas lokalt.

Digitaliseringen av proven

Skolverket har ett regeringsuppdrag att digitalisera de nationella proven. Uppdraget innebär att proven ska vara digitala och att det ska vara en extern bedömning.

NP måste vara effektiva, användarvänliga och rättssäkra.

Stegvis införande.

Från hösten 2018 – skriva uppsats på dator

2018-2021 – försöksverksamhet på 100 skolor

2022 – digitala nationella prov i hela landet

Skolverket ansvarar 2022 för hur proven ska vara digitala. Det verkar som att vi kanske inte behöver Digiexam då?

Skönt när många administrativa delar försvinner. Anpassningar byggs in. Fördelning av proven. Inrapportering automatisk. Lättare följa upp resultaten.

Vad behöver vi göra?

  • Se till att det finns en pålitlig uppkoppling mot internet på skolan
  • Se till att det finns en webbläsare på elevens digitala enhet

På skolverket.se/np kommer mer info. Håll oss uppdaterade! Det kommer mer info.

 

På gång inom för- och grundskoleutbildning

  • Stadieindelade timplaner för alla skolformer, t.ex. timmar för moderna språk obligatoriskt i mellanstadiet.
  • Översyn förskolans läroplan, t.ex. förtydligande av vad av undervisning i förskolan innebär
  • Obligatorisk förskoleklass, gäller från hösten 2018
  • Översyn allmänna råd, bland annat på grund av ovanstående

Inom gymnasiet pratar man om att ta bort meritpoängen. Arbeta med att föreslå åtgärder för att stimulera till studier i språk och matematik.

 

Specialpedagogik för lärande

Pågående:

  • Inkludering och delaktighet
  • Inkludering och skolans praktik

Nytt ht 2018:

  • Inkludering genom digitalisering – möjlighet att söka statsbidrag.

Syftet att arbeta med inkluderande ledarskap. Innehåller den potential som digitala verktyg har för att skapa en inkluderande undervisning för alla.

Filmer från höstens seminarieserie finns på skolverket.se under Dokumentation. Bland annat inspirerande filmer som kan användas som introduktionen.

 

 

 

 

Min föreläsning på Rikskonferensen för högstadielärare i svenska och de digitala verktyg jag nämnde

Elevernas verklighet – nyckeln till engagerande undervisning! (6).jpg

Igår föreläste jag på Skolportens Rikskonferens för högstadielärare i svenska om att skapa undervisning utifrån elevernas verklighet. Som vanligt när jag står på scenen och pratar, oavsett ämne, så har jag ett eget hemligt mål: att sprida lite mer IT-glädje bland publiken 🙂 Efter föreläsningen var det flera som kom fram till mig och undrade över verktygen jag nämnde så här kommer en sammanställning över de som jag lade mest fokus på:

Screencastify – ett skärminspelningsprogram för att spela in min egen respons av elevernas texter

Google Drive – hela GSuite-paketet, om du som svensklärare inte har provat att dela dokument med eleverna? Gör det bara. Lär dig. Du kommer att tacka mig.

Google Formulär – att skapa formulär för att ta in skriftliga svar från eleverna. Det har jag bloggat om här.

Autocrat – ett tillägg till Google Formulär som jag har bloggat om här. Det använde jag för att skapa en pdf av elevernas svar på formuläret om vad som upptar deras tankar just nu.

Peergrade – en sida för kompisrespons. Som jag måste blogga om. Älskar det.

BookCreator – skapa digitala böcker som jag har bloggat om här.

ThingLink – lägg en bild i bakgrunden och infoga länkar på bilden (som jag hade gjort med elevernas noveller på världskartan).

Hojta till om jag har glömt något!

/Cecilia

Detta tog jag med mig från #BETT2018

För första gången har jag fått möjlighet att åka till BETT-mässan i London. Detta är vad jag tar med mig därifrån:

VR

Virtual Reality och Mixed Reality, alltså möjligheten att uppleva andra världar genom en lins. Ingenting nytt men fortfarande ganska dyrt när man tittar på de riktiga glasögonen. Jag provade en dyrgrip där man skulle få uppleva krig från en bunker. Bilderna jag fick se i glasögonen var illustrationer så det kändes inte alls riktigt eller ens häftigt. Positivt är att med VR finns det möjligheter att uppleva och lära sig i en säker miljö utan faror. Ett bra användningsområde är att rita skisser i 2D som med VR-glasögon på blir i 3D. Eller att kunna gå in i kroppen och titta på hur kroppsdelarna ser ut inifrån. Själv vill jag kunna besöka andra delar av världen och andra tider.

Min rektor Lisa och jag funderar:

  • Vad händer med oss människor när vi upplever saker genom VR och nästan tror att vi har upplevt det ”på riktigt”? Förresten, i denna tid, vad är PÅ RIKTIGT?
  • När VR slår igenom stort kommer säkert en baksida att dyka upp också så den behöver vi förbereda oss på. Vad händer när ungdomarna genom VR kan uppleva miljöer och situationer som vi skyddar dem emot i verkligheten (verkligheten, IRL, på riktigt… fysiska världen).

Värt att tänka på är att VR-glasögon inte får göra undervisningen mer ensam. Att projicera bilden så att alla eleverna får ta del av det som sker inne i glasögonen gör att man kan uppleva innehållet och använda det gemensamt i undervisningen. Idag kan man även vara flera som samarbetar i samma VR-miljö och då upplever samma saker.

Tankar när man bygger nya skolor

Vi var med på en föreläsning där vi fick se hur en skola för högre utbildning (gymnasienivå tror jag) har byggts upp och utrustats med massa häftig teknik. Små saker som att eleverna får en blipp när de entrar ett visst område med påminnelser om lokaler och uppgifter. Samma funktion som när jag ställer in påminnelser på mobilen som dyker upp när jag kommer hem eller kommer till jobbet.

De hade bytt ut sitt skolbibliotek mot ett upplevelsecentrum där VR-tekniken var en självklar del. Jag tänker förstås att upplevelser inkluderar litteratur. En egen tv-studio hade de också så att de kunde sända och visa världen vad de arbetat med i skolan.

Elever som läste med IT-inriktning ansvarade för att driva ett slags support-centrum dit elever kunde gå och få hjälp med sin teknik. Smart och enkelt.

Microsoft om framtidens digitala lärande

Sista föreläsningen för dagen var Microsoft som pratade om framtidens digitala lärande. I inledningen pratades det om skolan 2030, om att eleverna som går ur gymnasiet då börjar arbeta på en arbetsmarknad där 65 procent av yrkena inte ens är skapade idag. Hur vet vi då vad vi ska utbilda våra elever för?

Stort fokus lades på de sociala och emotionella förmågorna. Hur tränar vi på dessa och hur ger vi våra elever den feedback de behöver för att utveckla dessa kompetenser?

Personalization, hm… personifierat lärande? 70 procent av eleverna i en undersökning som refererades till (hann inte skriva ned källan) upplever att de presterar bättre när de känner att läraren känner dem och deras individuella utveckling. Inte så konstigt, tänker jag.

Den stora frågan om huruvida teknik stödjer elevernas lärande togs upp och det självklara svaret: Det beror på! Det beror på HUR teknik används och vilket mål lärare och skolledare har. Motivationen kan höjas med teknik och motiverade elever använder mer teknik som stöd för sitt lärande. Allt hänger ihop och kommer tillbaka till att vi behöver skapa motiverande undervisning och intressera oss för våra elevers verklighet för att den positiva effekten ska skapas.

Avslutningsvis diskuterades tre viktiga begrepp för framtidens lärande:

Mixed Reality – Föreläsaren menade att vi inte ska se VR och Mixed Reality som någonting annat än den vanliga världen för det är så våra ungdomar ser det.

Artificiell intelligens, AI, handlar om hur det personanpassade lärandet går till. Data samlas in från alla elever och deras lärande utformas utifrån det. Man kan plokca in historiska trender för att förutse vilka elever som riskerar att vilja hoppa av sina studier etc. och då kan vi sätta in tidigare åtgärder för att förhindra det.

Till slut fick vi en ingående beskrivning av quantum computing. Här blev det lite väl tekniskt men jag uppskattade ändå att få höra dessa tankar om framtidens lärande.

Störst intryck på mig gjorde Microsofts nya översättare som inuti PowerPoint gjorde en textremsa av talarens tal OCH en möjlighet för mig att via en länk få en översättning på mitt eget språk. En del språk finns redan som både tal och skrift och svenskan finns i skrift. Framtiden! Verkligen urhäftigt. Inte någon perfekt översättning men sammanhanget framgick och utveckling kommer säkerligen att ske på den här fronten.

Clio och Bonnier

På kvällen var vi inbjudna till Clios event där de presenterade läromedlet och bjöd på mat och dryck. Jag är nyfiken på Clio och ska köra en testperiod för svenskämnet. Vi fick inte heller här alla svar som vi ville höra men jag är ändå nyfiken på att ge dem en chans.Tyskan finns inte än och är inte planerad i tid heller.

Nordic Bett

Höjdpunkten under torsdagen hade jag i förväg förutspått bli vårt deltagande i Nordic Bett, en konferens särskild anordnad för oss från de nordiska länderna. Vi lyssnade till Stefania Bocconi som pratade om datalogiskt tänkande och hur det framskrivs i de olika ländernas läroplaner.

Därefter talade Olli-Pekka Heinonen från Finland om interaktionen mellan datalogiskt tänkande, teknologi och undervisning. Han nämnde bland annat att efter att en läroplan sjösatts är 20 procent av arbetet utfört. Fortfarande återstår 80 procent av arbetet för att implementera läroplanen. Implementeringen är avgörande för hur framgångsrik läroplanen ska bli.

Efter dessa två delar valde vi att avvika då innehållet inte riktigt motsvarade våra förväntningar.

Mässhallen

I själva mässhallen var känslan precis som på SETT att det finns massor att se och lära men det är svårt att se var man ska börja.. Mest coola prylar men inte så mycket undervisionsrevolutionerande och praktiskt ekonomiskt genomförbart. En filmkamera som filmar hela klassrummet i syfte att använda för lärares egen analys av sin undervisning var intressant. Vi pratade en stund med NE om deras läromedel men fick inte riktigt svar på våra frågor, eller i alla fall inte de svar som vi ville ha.

Något som jag hoppas kommer bli verklighet i Eskilstuna kommun efter mässan är en satsning på Digiexam eller motsvarande provverktyg. För att genomföra en alltigenom digital undervisning behövs ett provverktyg och i synnerhet nu när de nationella proven digitaliseras.

Vi avslutade våra dagar i London med att gå och lyssna till Skolverkets dragning om bland annat de nationella proven. Därifrån fick jag med mig så mycket att det får bli ett eget blogginlägg.

En sak till… Glisser! Ett verktyg som användes under alla föreläsningarna där vi kunde se presentationen i våra mobiler, skriva egna anteckningar, twittra ut slides och ställa frågor till föreläsaren. Måste testas.

Nu återstår för oss som var med på mässan att sammanfatta våra intryck i form av film eller presentation som vi kan sprida till alla lärare i kommunen.

Ha det bra!

/Cecilia

Astrid Lindgren på tyska – vi har skapat en hemsida!

Jag har en liten grupp elever i tyska i åttan som alla gick på olika skolor innan de kom hit till Fristadsskolan i höstas. Vi har kämpat med att hitta arbetssätt som passar oss alla. Därför är vi nu extra stolta när vi kan presentera vår alldeles egen hemsida om Astrid Lindgren på tyska! 🙂

Att skapa en hemsida med hjälp av nya Google Sites är superenkelt. Du skapar den inifrån Google Drive och kan dela och samarbeta i den precis som i ett vanligt Google Dokument egentligen. Man väljer vilka undersidor man vill ha och infogar sedan olika delar såsom textrutor, bilder, inbäddade delar från andra webbsidor etc.

Vår hemsida är en hemsida i sin allra enklaste form men det är ändå en hemsida. Jag tycker att det är roligt att se att även en liten grupp med elever på olika nivåer kan åstadkomma något sådant tillsammans.

För att arbeta fram sidan har vi:

  • Lånat Astrid Lindgrenböcker på tyska på biblioteket
  • Läst korta avsnitt ur böckerna. Det var en stor utmaning så vi läste mindre än vad jag nog hade tänkt från början.
  • Tränat informationssökning genom att läsa fakta på tyska på två av mig valda sidor
  • Sett korta klipp på YouTube
  • Skrivit korta texter som vi kompisresponsat, responsat utifrån den nivå vi befinner oss på nu och bearbetat.

Så… här är den!

 

AL
Vår hemsida om Astrid Lindgren på tyska. Klicka på bilden för att komma till sidan.

 

Årets julkalender – Decemberpeppen

Genom åren har jag skapat en del julkalendrar med och för mina elever, både analoga och digitala.

Ett år bidrog lärarna på skolan med små filmklipp där de ställde en ämnesrelaterad fråga som eleverna svarade på i ett Google formulär. Alla filmklipp publicerades på en blogg som jag skapade för just det ändamålet. Att filma sig själv och lägga på YouTube var nytt för de flesta lärarna då och det här var ett sätt att komma igång med det. Skogstorpsskolans jul finns ännu att besöka.

Ett annat år tog jag hjälp av min mentorsklass och lät dem skriva snälla små saker som man kan göra för någon annan. Med hjälp av Thinglink skapade jag en snällkalender.

I år då? I år har vi lärare på Fristadsskolan skapat Decemberpeppen, en kalender som varje morgon postar en video på Instagram. Varje dag något klokt ord, positiv tanke eller godhjärtad uppmaning. Det är vårt sätt att lysa upp decembermörkret. Följ vårt skolkonto här eller via #Decemberpeppen på Instagram och Twitter.

En fin första advent önskar jag dig!

Cecilia

Att skriva ett omdöme om en bok

Vår absolut sista uppgift till boken Så har jag det nu var att skriva ett omdöme om boken. Jag introducerade uppgiften med att ”tiden för tre lingon av fem är över och nu behöver vi titta på hur vi kan utveckla hur vi skriver omdömen om böcker”.

Det som är så bra med att skriva ett utförligt omdöme om en bok är att man inte alls behöver ha gillat boken för att kunna uttrycka tankar om den. Ibland har man kanske ännu lättare att sätta ord på sina tankar när man har en negativ läsupplevelse att dela med sig av. Omdömet består dessutom av så mycket som inte är av värderande art utan mer beskrivande och det ville jag att eleverna skulle få upp ögonen för.

Jag började med en kort föreläsning om hur man skriver ett omdöme. Till detta använde jag presentationen nedan. För att få en högre delaktighet bland eleverna har jag lagt in några slides från Pear Deck vilket är ett tillägg till Google Presentationer som tillåter mig att låta eleverna skriva sina reflektioner direkt i presentationen (mycket bra grej, det kommer ett blogginlägg om detta senare). Jag kollade av deras förkunskaper, föreläste, lät dem skriva ett eget omdöme och avslutade sedan med att de fick skriva ned vad de hade lärt sig under lektionen.

Vad de tyckte om boken? Här ser du några exempel:

Exempel 1

Nu har vi läst boken (Så har jag det nu ) i flera veckor, och från början var jag lite osäker vad jag tyckte om den. För den verkade handla om så tråkiga saker, som krig till exempel. Men nu när vi har läst ut hela och man fått en överblick över allt som skett, så är jag förvånansvärt glad att jag fick höra dess historia och lära känna dess karaktärer.

Denna bok är inte som en ”vanlig” bok jag brukar läsa, den här boken har starkare känslor. Som man kan se t.ex. när Daisy nådde fram till huset där hon mötte alla sönderslitna kroppar och mätta rävar.Då fick man på riktigt en stark bild i huvet, som höll sig kvar ganska länge. Av hur fort och fel, allt kan gå.

En annan händelse som fick mig att häpna var när hon träffade Edmund för första gången efter kriget. Och han var då helt tagen av allt han varit med om. Då fick jag en sån stark känsla blandat av ilska och sorg. För att det var så synd om honom, hela hans liv (och många andras förstås) var förstörda. Och han kommer aldrig att glömma detta, det kommer alltid att vara där.

Språket i denna bok har vi pratat mycket om. Författaren har varit så duktig på att skriva att det blir lite krångligt att förstå. Hela boken är skriven som en dagbok. Som Daisy har varit med om, och sedan skriver ner efter kriget. Kanske när hon är hemma hos Piper, Jonathan, Osbert och Edmund.

En annan sak författaren också gör är att sätta stora bokstäver när någon t.ex. ska prata. Då brukar det se ut så här: Daisy det är mat

Och ibland kan hon även lägga till apostrofer så här: ”Daisy det är mat”

Man vet liksom aldrig vad hon riktigt menar.

Det fanns många budskap i denna boken, ett som jag kommer att tänka på är Att man aldrig vet vad som händer. Livet kan ändras jättesnabbt. I deras fall så skilde kriget dom åt, och dom fick aldrig vara ”Barn” och ”Ungdomar”.

Denna boken var jättespännande, och jag ska verkligen rekommendera den till mina lässugna vänner.

Exempel 2

Jag tyckte att boken var en blandning av bra och dålig för att den gav ut ett väldigt bra budskap men var väldigt svår att förstå och gillar inte böcker så det var inte så intressant.

En del som var speciellt var när del 2 kom och det var 6 år senare. Den var så konstig för man fatta ingenting och man hade så många frågor och man kunde knappt koncentrera sig på texten av att hon helt plötsligt var i New York igen och man undra hur hon kom tillbaka osv.

Språket i boken var väldigt detaljerad ibland och det gjorde så man inte hängde med och ibland  var texten mindre detaljerad då fick man upp bilder i huvudet och mer av en känsla. Det är bra att en bok är detaljerad så man får en riktig bild i huvudet men en för detaljerad text vill man bara sluta läsa. Om jag skulle läst denna själv skulle jag sluta läst på andra kapitlet.

Bokens budskap var det som gjorde så jag blev iallafall lite intresserad och budskapen för mig var att den ville visa hur hemsk ett krig är genom att förklara blodiga kroppar och hur de kände som till exempel ”mitt hjärta kändes som bly eller sten” som Daisy sa i boken efter en sån händelse. Den vill också meddela om hur man gör när det blir ett krig och vad som kan hända för att krig händer faktiskt ganska ofta och det är väldigt sorgligt. Sen gav den en liten glimt på att även hur man ser ut eller mår kan man klara det, de visa det  genom att Daisy var väldigt smal och mådde dåligt men hon överlevde kriget ändå och det var många människor som var normalviktiga och mådde bra som dog och det beror på att vi är människor, inte normer.

Tonåringar behöver inte heller ha vuxen hela tiden för att klara sig, vi är kloka (iallafall de som inte gör dumma saker) och det var ett annat budskap. Sen att aldrig ge upp även om man är så säker på att allt kommer gå fel, ett exempel på det var när Daisy tänkte ”Vi kunde inte fortsätta. vi fortsatte.”.

/Cecilia

Vi gör en bokspelspod! – Näst sista uppgiften till Så har jag det nu

Så har jag det nu är utläst. Sista meningen alltså… wowrysningar!

En avslutande uppgift ville jag få till, en uppgift som inte skulle vara i form av att skriva utan istället att prata. Ett boksamtal på något vis, men kunde jag få till någon häftig liten twist på det hela? En bokspelspod fick det bli. Jag författade några frågor som jag ville att eleverna skulle besvara och skapade med hjälp av Canva en spelplan. Reglerna är enkla: Man börjar vid boken till vänster och tar sig sedan med hjälp av pilarna till boken till höger.

Böcker påverkar olika människor på olika sätt. Vilka delar minns ni mest från boken- Varför gjort just dessa delar intryck på er, tror ni- (1).png

Jag delade in eleverna i grupper om fyra. Vi pratade om vad man behöver tänka på när man samtalar och kopplade ihop det med att utveckla resonemang som vi nyligen hade tränat på.

För att det hela skulle bli en bokspelspod och inte bara ett spel om en bok var vi förstås tvungna att spela in samtalet. En elev per grupp öppnade bilden med spelplanen digitalt i sin dator och gjorde sedan en skärminspelning. Samtalet sparades och laddades upp i vår skolportal.

Nu när eleverna hade fått chansen att bearbeta sin läsupplevelse med varandra var de redo att skriva ett utförligt omdöme om boken. Mer om det i nästa inlägg.

Må så gott!

/Cecilia

Vi utvecklar svaren även i det lilla

Kapitel 26 är ett händelserikt kapitel i Så har jag det nu. Efter läsningen fick eleverna vara med och tycka till om vilka frågor de skulle vilja skriva om. Vi enades om:

  • Hur tror du att Daisy kände och tänkte när hon såg rävarna?
  • Hur kommer det sig att Daisy beskriver sitt hjärta som bly eller sten?
  • Hur tror du att Daisy kände sig när hon kom tillbaka till fårhuset?

Enskilt skrivande i läsdokumentet.

Nästa lektion hade jag anonymiserat och kopierat alla elevers svar på Hur kommer det sig att Daisy beskriver sitt hjärta som bly eller sten?  Vi tittade snabbt på svaren och insåg att de var olika långa. Ett långt svar är förstås inte alltid ett bättre svar men många gånger har de längre svaren större möjlighet att bli bättre i alla fall. Vi såg därefter filmen från Orka Plugga om att utveckla ett resonemang i svenska. Jag delade in eleverna i grupper, gav dem fem lappar med svar och bad dem att välja ut tre av lapparna som de skulle försöka utveckla så långt de bara kunde. Den här stödstrukturen var tänkt att hjälpa dem:

Skärmklipp utveckla svaren

 

Efter en halvtimme såg det ut så här:

Så har jag det utveckla svaren

Grupperna upplöstes och var och en gick tillbaka till sitt eget dokument, kopierade sina egna svar och klistrade in dem nedanför originalsvaren och så skrev de vidare och utvecklade sina egna svar så långt de kunde.

Resultatet? När vi hade kommit så långt att grupperna var indelade och det första vadskavigöraegentligenkaoset hade lagt sig hörde jag flera goda samtal i klassrummet. När jag läser de egna utvecklade svaren i läsdokumentet ser jag att en hel del har skrivit längre och mer utvecklat. Det här med resonemang är inte helt enkelt så därför får vi se till att träna på det ofta, även i det lilla.

/Cecilia

Språket i Så har jag det nu – både fantastiskt och krångligt

Jag skulle inte klassa Meg Rosoffs bok Så har jag det nu som en enkel eller lättläst bok och det kräver sitt tålamod för mina sjuor att ta sig igenom texten. Mestadels högläser jag boken och det är en uppgift som kräver tålamod även av mig. Meningarna är långa och man behöver planera in sina andningspauser väl. Att språket är så pass komplicerat gör att vi får naturliga tillfällen att prata om det. Vi funderar över skiljetecknens betydelse, vad som händer när man skriver ett ord med VERSALER eller låter en Mening Få Inledande Versala Begynnelsebokstäver. En lektion bad jag eleverna lyssna extra noga efter nästa punkt när jag läste den här meningen:

Alla pratade förstås om matbrist och att stänga av allmänna kommunikationer och att kalla in alla arbetsföra karlar, och i stort sett allt Jämmer och Elände som man bara kunde komma på under den begränsade tiden flöt upp till ytan, och på radion talade de med allvarstyngda röster och frågade varenda kotte som de lyckades släpa in från gatan Om Det Här Betydde Krig och sedan tvingades vi lyssna till hur alla allvarstyngda experter låtsades veta vad som var på gång när vilken som helst av dem skulle ha offrat sin vänstra arm för att känna till fälttågsplanen.

Lång mening ur Meg Rosoffs Så har jag det nu

Alla skrev sedan av meningen i sina läsdokument och provade att sätta ut skiljetecken och stora bokstäver för att dela upp den superlånga meningen i flera kortare. Vi markerade alla förslag på tavlan och fick se att det går att dela upp meningar på lite olika sätt. Något att fundera över när vi själva skriver med andra ord.

Ha det bra!

/Cecilia