Introduktion av Så har jag det nu

I år undervisar jag två sjuor i svenska och båda grupperna läser just nu Meg Rosoffs bok Så har jag det nu. Jag har tidigare beskrivit att böcker måste introduceras med dunder och brak och så även nu. Hur jag valde att introducera boken för klasserna beskriver jag i det här inlägget.

Först några ord om bokvalet. Alla böcker som vi väljer att lyfta in i klassrummet behöver vara noga utvalda och det gäller kanske särskilt den första boken vi läser tillsammans eftersom den ofta väljs redan innan man har träffat gruppen. Jag ville ha en aktuell bok, gärna en som nyligen fått en utmärkelse av något slag som en slags kvalitetsstämpel. Boken skulle vara neutral och ingen typisk tjej- eller killbok (om det nu ens finns sådana). Svårighetsgraden fick gärna vara mer utmanande än en bok som jag skulle rekommendera till enskild elev. Jag ville ha en bok som inte var förutsägbar utan hellre en där man ställer sig många frågor under läsningen för att hänga med i handlingen. Onaturlighet kanske, men inte för mycket. En bok som var spännande och innehållsrik med mycket att diskutera. Gärna något utmärkande drag också, något otypiskt som vi skulle kunna reagera på. Under sommaren lät jag mig inspireras av Läsrörelsens projektskrift Berättelser som förändrar. Flera av böckerna hade jag läst tidigare men Så har jag det nu var ny för mig. Boken bet tag direkt. Den fick det bli.

Första lektionen och dunder och brak skulle alltså skapas. Omslaget är alltid tacksamt att använda när vi ska förespå handlingen. Vi läste titeln och omdömet på framsidan, pratade om vad utmärkelsen Årets ALMA-pristagare 2016 står för. Vi tittade på bilden och fantiserade, först i par och sedan tillsammans.

Framsidan Så har jag det nu

Tankar som kom fram var bland annat:

  • En tjej som rymmer hemifrån
  • Ny värld
  • Det känns dåligt
  • Hon är nog självmordsbenägen
  • Hon har gått till sitt livs slut
  • Det känns som Hungerspelen
  • Stängslet betyder nog att hon är fängslad
  • Gången visar rakt åt helvete
  • Gången visar att det är ljust på andra sidan
  • Boken känns spännande
  • Det känns som att hon är ledsen och boken är sorglig
  • Hon är vilse
  • Hur vet vi att det är en hon?
  • Man blir indragen i framsidan
  • Det är två bilder i en
  • Hon är deprimerad

Alla tankar lyftes fram utan värdering och jag lät eleverna bemöta varandras tankar utan att direkt bestrida dem. Jag ville förmedla att man inte kan ha fel utan alla tankar är välkomna.

Vi gick vidare och tittade på en trailer till filmen How I live now som är baserad på boken. Här tändes fler nyfikna ögon.

Jag läste baksidestexten högt och därefter skrev eleverna ned vad de tror att boken kommer att handla om i sitt läsdokument.

Efter lektionen läste jag igenom allas tankar i läsdokumentet och sammanfattade det i klassens tankekarta. Eftersom jag läser samma bok med två klasser hjälper tankekartan mig också att komma ihåg vilken klass det var som diskuterade kring vad. Detta utgjorde en naturlig inledning av följande lektion.

Bollen var i rullning och boken var introducerad. Nästa lektion börjar läsningen på riktigt!

/Cecilia

Introduktion av När hundarna kommer

Jag och åttorna läser nu Jessica Schiefauers När hundarna kommer. I det här inlägget beskriver jag hur jag introducerade bokprojektet för dem.

när hundarna kommer prezi

Jag visar baksidestexten och läser den högt. Det är en stark text som griper tag direkt i mig och det berättar jag också för eleverna. ”När jag läser det här tänker jag… känner jag…”.

Baksidestext när hundarna kommer.JPG

På framsidan ser vi att boken har fått Augustpriset, vilket i mina ögon är en kvalitetsstämpel och det upplyser jag eleverna om. Motiveringen till priset finns på baksidan så den läser jag också:

där står också.JPG

Vi går vidare och jag läser recensionerna på insidan av omslaget. Recensionerna är självfallet valda för att locka läsare och det är också mitt syfte.

Jag väljer också att läsa författarens efterord. Där berättar Schiefauer om hur en pojke blev misshandlad till döds i orten där hon bodde som sjuttonåring. Jag själv var vid det tillfället femton år och minns hur detta tragiska beskrevs i medierna då så det återger jag förstås för eleverna. Författaren skriver att den här boken inte är en sann berättelse men den är heller inte helt osann. Eleverna och jag kommer överens om att vi ska närma oss mordet på John Hron senare under läsningen av boken.

Eleverna vänder sig därefter till en kompis och pratar om sina tankar om boken just nu.

När nu intresset och nyfikenheten är väckt går jag in på hur vi ska arbeta med boken. Arbetssättet följer metoden TILLSAMMANSLÄSNING som jag beskrivit tidigare. Högläsning, egen bok i Läshörnan, dokument där vi samlar lästankar, gemensam tankekarta.

arbetssätt när hundarna kommer

Avslutningsvis öppnar eleverna sina läsdokument och skriver kort ned vad de tror att boken kommer att handla om efter den här första introduktionen.

Efter lektionen läser jag igenom allas tankar, plockar ut några valda delar och sammanställer i tankekartan som därmed blir en naturlig inledning av nästa lektion. Så här ser den delen av tankekartan ut nu:

När hundarna kommer mindomo 3

Introduktionen av När hundarna kommer är därmed inledd med dunder och brak och jag tror att jag vågar säga att både jag och eleverna är sugna på att få börja läsa. Målet nått!

/Cecilia

Tillsammansläsning i mitt klassrum

Vi läser böcker tillsammans i mitt klassrum. I mina två sjuor läser vi just nu Meg Rosoffs Så har jag det nu och i åttan läser vi Jessica Schiefauers När hundarna kommer. Metoden jag använder mig av kallar jag för TILLSAMMANSLÄSNING och vad det innebär för oss vill jag beskriva i det här inlägget.

Vi har tre digitala resurser som följer med genom hela läsningen:

  • Boken
  • Läsdokumentet
  • Tankekartan

Boken läser vi digitalt genom Läshörnan från SLI. Elever som har behov av det har även tillgång till ljudboken från Legimus (även om det inte används så ofta just när vi tillsammansläser eftersom merparten av läsningen är högläsning).

Läsdokumentet är ett dokument som jag delat till eleverna genom Google Classroom. Dokumentet finns med redan från början och fylls på allt eftersom vi läser.

min läsning av

Vad som skrivs i läsdokumentet beror på vilket innehåll eller vilken läsförståelsestrategi jag vill fokusera på den aktuella lektionen. Ofta utgår jag från någon del i den reciproka läsundervisningen där vi kan:

  • förutspå handlingen
  • ställa frågor
  • klargöra otydligheter
  • sammanfatta texten

Efter ett starkt avsnitt i boken kan uppgiften bara vara ”Skriv ned hur du tänker just nu”.

Läsdokumentet är oftast öppet under hela lektionen. Eleverna skriver av dagens rubrik och datum från tavlan i början av lektionen. Ibland ska de skriva samtidigt som de lyssnar (till exempel för att skriva ned ord som är nya för dem eller frågor de ställer sig) och ibland gör vi pauser mitt i eller avslutar lektionen med skrivande, allt beroende på uppgift. Några exempel på hur jag arbetar med läsdokumentet kommer dyka upp här på bloggen framöver.

Tankekartan är en tankekarta som jag styr över. Från början innehåller den de grenar som jag planerar att fördjupa mig i under läsningen. Medan vi läser låter vi tankekartan breddas och utvecklas för att fånga upp de trådar som vi finner intressanta i läsningen. Tankekartan blir också en länksamling där vi länkar in uppgifter som vi skapat digitalt på annat håll. Just den här tankekartan har jag gjort i Mindomo men det finns många andra verktyg för tankekartor som är minst lika bra.

mindomo hundarna

Lektionerna ser i grunden ganska lika ut:

  1. Alla öppnar 1. datorn, 2. boken och 3. läsdokumentet.
  2. Vi tittar på hur tankekartan har vuxit sedan sist och påminner oss om vad vi arbetade med förra lektionen och vad avsnittet vi läste handlade om. Då fångar vi upp både den som aktivt deltog på lektionen, den som hade tankarna på andra håll och den som var frånvarande.
  3. Information om vad dagens lektion kommer innehålla.
  4. Högläsning. Ibland varvat med tyst läsning eller stafettläsning i mindre grupper.
  5. Uppgift baserad på läsningen.
  6. Avslutning med kort sammanfattning ”Idag har vi alltså…” och kort framåtblick ”Nästa lektion ska vi…”

Uppgifterna som vi gör kring läsningen försöker jag variera så mycket som möjligt för att bibehålla motivationen hos eleverna men i grunden handlar de om samma sak; att krypa in i texten, göra den till vår egen och förstå den på ett annat plan än om vi hade läst boken på egen hand.

Framöver kan du följa vår läsning av Så har jag det nu och När hundarna kommer här på bloggen och se vilka uppgifter kring läsningen vi hittar på.

Må så gott!

/Cecilia

Jag har läst: Jag vill bara att du gillar mig

FullSizeRender (3)
Jag vill bara att du gillar mig av Ingrid Olsson

Ingrid Olsson är en av de författare som har besökt vår skola för att träffa elever och prata om sina böcker. Som förberedelse för besöket valde mina dåvarande elever fritt mellan Olssons böcker och noveller och min känsla är att hennes sätt att skriva tilltalade de flesta. Med detta i åtanke ville jag bestämt ha med en av Ingrid Olssons böcker när jag utformade mitt läsprojekt I spåren av SKAMValet föll på Jag vill bara att du gillar mig, en bok skriven 2011.

Hela handlingen utspelar sig under några få minuter i ett gymnasieklassrum där en klass väntar på att läraren ska komma. Konstruktionen av ramberättelsen är intressant och värd att diskutera med eleverna. Egentligen finns ingen handling att beskriva utan situationen i klassrummet skulle kunna utspelas i vilket klassrum som helst. Det är inte handlingen som står i fokus utan personerna. Där finns elever som alla bär på olika bakgrunder, problem, idéer, tankar och framtidsdrömmar. Tio av dessa får vi i varsitt kapitel lära känna lite närmare. Vi får se vilka personer som finns där under ytan och lär oss att allt inte alltid är som det först ser ut. Han som alltid tycks vilja retas kanske egentligen bär på en stor osäkerhet och hon som utåt sett är en stark vegan kanske inte alls är så stark. Personporträtten ger oss en chans att känna igen oss, slå ifrån oss och förstå oss.  Och de andra.

Cecilia

Jag har läst: Regn och åska

FullSizeRender (2).jpg
Regn och åska av Håkan Lindquist

Regn och åska är en av böckerna som jag har valt att använda i mitt läsprojekt I spåren av SKAM. Förhoppningen från min sida var att det skulle gå att göra kopplingar mellan huvudpersonerna i boken och Isak och Even i serien. Efter att ha läst boken kan jag konstatera att boken uppfyller sitt syfte.

Huvudpersonen Oscar kommer från Sverige och bor i Visby. Under en semesterresa till Tallin möter han den estniske jämnårige killen Rein och, för att fullfölja väderreferenserna, blixten slår till med full kraft. När Oscar återvänder till Visby har han upplevt en sensualitet och en hetta som han tidigare aldrig mött. Han är vansinnigt förälskad och fast besluten om att snart återvända.

Regn och åska beskriver glappet mellan barndom och vuxenliv och sökandet efter den sexuella identiteten utan att problematisera, nästan på ett i mitt tycke naivt sätt. Samtidigt kan jag tänka mig att en tonåring som befinner sig mitt i det där glappet kan tycka att det är skönt att läsa om någon som bara vågar vara och stå för den man är. Utanför killarnas bubbla förstår man dock att deras kärlek inte är helt problemfri då killarna blir attackerade en kväll, men jag är osäker på om en ung läsare skulle uppfatta anledningen till attacken.

Den här boken är inte lik någon annan jag har läst och mycket därför vill jag rekommendera den vidare.

Cecilia

 

Jag har läst: Som eld

IMG_8930
Som eld av Sara Lövestam
Du vet när det är något speciellt med en bok, så att man redan efter första sidan känner att den här boken är något extra? Precis så var det så för mig när jag läste Sara Lövestams Som eld. Till skillnad från den raka, lite grabbiga boken jag läste nyss är Som eld skriven på ett nästan poetiskt språk, med målande beskrivningar av personer och miljö.

Boken kretsar kring de två tjejerna Louise och Anna som båda tillbringar sommaren på samma lilla skärgårdsö. Anna är uppvuxen på ön i en gammal sliten stuga på en ovårdad tomt tillsammans med sin pappa, en pappa som även om han dricker lite för mycket verkar ha en öppen kommunikation med sin dotter.  Louise ska tillbringa sin första sommar på ön. Hennes familj har visserligen redan ett sommarhus men det ligger i Spanien och inte i skärgården så de behövde ytterligare ett hus för att få variation. Skillnaden i ekonomiska förutsättningar är tydlig. Vi får redan på färjan över till ön en föraning om att tjejernas vägar kommer att korsas men just hur stor betydelse de båda kommer ha för varandra låter författaren oss till en början endast misstänka.

Uppbyggnaden och berättarperspektivet är intressant att diskutera med eleverna, då vi får följa tjejerna i varannat kapitel och därmed får inblick i hur de båda upplever sommaren. Och varandra.

En doft av sol, saltstänk och heta känslor. Rekommenderas varmt!

Cecilia

Jag har läst och sett: Rum 213

Rum 213
RUM 213 av Ingelin Angerborn.

RUM 213 är registreringsskylten som Elvira ser på väg till kollot. Att det sedan visar sig att det just är i rum 213 hon ska få tillbringa kolloveckan ser hon först som ett sammanträffande. Men när en mängd märkliga saker inträffar börjar hon och hennes nyfunna vänner Bea och Meja ana oråd. Hur hänger de försvunna sakerna ihop med dörren som öppnar sig av sig själv, varför syns inte Elvira på fotografierna de tar och viktigast av allt, vem är flickan i vit klänning som visar sig på nätterna?

Ingelin Angerborn har skrivit en spännande bok för barn från kanske 9 år. Den är spännande såtillvida att den innehåller mystik, pirr och onaturligheter och då den också behandlar teman som vänskap och första förälskelsen finns mycket att prata om. När den här boken var relativt ny minns jag att en av mina elever i år 7 läste den med stor behållning och jag skulle därför tro att den kan fungera hela högstadiet, åtminstone för elever som inte är så läsvana.

Att jag valde att läsa boken just nu beror på att boken har blivit till film som nu visas på biograferna. Min nioåriga dotter läste boken förra veckan och jag kunde ju inte vara sämre jag. Med boken färsk i bådas minne såg vi idag filmen på bio. Filmen var också spännande men vi störde oss på detaljer som inte överensstämde med boken och som vi inte kunde förstå varför de hade valt att ändra. ”Sen får man ju bilder i huvudet när man läser boken och det är ju inte säkert att de som gjorde filmen fick samma bilder”, konstaterade dottern. Så är det ju. Trots det tycker vi att vi kan rekommendera både boken och filmen. Nu läser hon fortsättningen, Sal 305. Får se om jag hänger på.

Här är den officiella trailern till filmen. Nagelbitarvarning!

Cecilia