Projektet I spåren av SKAM går vidare. Alldeles snart har alla elever läst ut böckerna och blivit färdiga med läsloggarna. Under tiden som de har läst och läsloggat hemma har vi i skolan tagit oss an delen om språkhistoria. Det var hela tiden norskan som hägrade men jag lyckades få dem att hålla ut (”Vi måste ju först lära oss hur språken överhuvudtaget blev olika språk innan vi kan gå in på vad som är typiskt för de olika språken – håll ut!). Vi har nu klarat av svenska språkets ursprung och historia och precis inlett nordiska språk (stort jubel från eleverna). I detta inlägg beskriver jag hur vi valde att arbeta med språkhistoria.

Vågar jag påstå att språkhistoria är en av de delar av svenskundervisningen som svensklärare kan anse inte är lika viktig som annat? Det kan nog ses som en del som mest ska klaras av. Men just det gillar jag! Många delar av svenskan är så processinriktade, vilket förstås är härligt i sig. Språkhistorian är avgränsad och tydlig. Jag och eleverna kan tillsammans ta reda på vad vi behöver kunna och sedan lär vi oss det. Enkelt, va? 🙂

Vi började därmed med att ta reda på vad vi behöver kunna. Syftestexten och det centrala innehållet är tydligt för mig som lärare och för att skapa tydligheten för eleverna började vi denna gång med kunskapskraven. Jag visade skrivelsen ur kursplanen:
”Eleven kan föra /—/ resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader”.

Ur detta plockade vi ut fyra delar som vi behövde fokusera på:
1.       Svenska språkets historia
2.       Svenska språkets ursprung
3.       Svenska språkets särdrag
4.       Jämföra med närliggande språk

Eftersom språkhistoria är ett faktaspäckat område lämpar det sig väl för att träna på att hitta relevant information i text, film och bild samt på att föra anteckningar. Jag delade ett dokument med eleverna i Google Drive så att jag kunde följa deras antecknande. Dokumentet fanns med under hela arbetet (även nu när vi fortsätter med nordiska språk) så de vande sig att gå in och skriva ned det som de hade lärt sig under momentet/lektionen.

Anteckningar om språkhistoria och nordiska språk

Jag använder sällan läromedel men inom detta område tycker jag att det är skönt att ha ett läromedel att luta mig emot. Jag använde filmer från Studi.se (som min skola prenumererar på) samt testade NE:s läromedel som finns gratis att prova just nu. Oavsett vilket läromedel du har tillgång till kan du arbeta likadant med faktasökning och anteckningar.

Egentligen hade jag trott att det skulle räcka så men jag märkte att jag behövde strukturera upp innehållet ännu mer för att det skulle bli tydligt för alla. Jag avslutade därför faktadelen med att i föreläsningsform grundligt sammanfatta innehållet med hjälp av en digital tidslinje. Det finns många olika tidslinjeverktyg att välja mellan och mitt val föll på appen Timeline 3D, mest för att det ser så flashigt ut när informationsflikarna viks fram (flashighet, nog så viktigt!).

Det går att exportera tidslinjen till ett presentationsprogram såsom Keynote eller Powerpoint vilket jag gjorde för att kunna dela hela tidslinjen med mina elever (och med dig, här är dokumentet Cecilias tidslinje om språkhistoria)

Vi körde en omgång med Quizlet live också, inte direkt för att jag tycker att det är superviktigt att eleverna kan årtal men för att de ska känna att de har lite koll och för att liva upp det hela lite. Om du klickar på bilden så kommer du till övningen.

Slutligen var det dags för uppgifter där anteckningarna skulle användas för att föra resonemang. Tre frågor skulle besvaras av eleverna, under lektionstid och med tillgång till sina anteckningar. Så här blev de:

Resonerande uppgifter om språkhistoria

1. Resonera om svenska språkets ursprung. Varifrån kommer egentligen svenskan? Svarta havet kanske kan hjälpa dig att komma igång?

2. Beskriv hur svenska språket har utvecklats genom de olika perioderna urnordiska, runsvenska, fornsvenska, äldre nysvenska, yngre nysvenska och nusvenska.

3. När du sitter och fikar med din farmor börjar hon plötsligt förfasa sig över hur svenskan har utarmats på senare år. Hon klagar över att mannen på tv-nyheterna använder engelska ord och att du och dina kompisar använder konstiga förkortningar när ni skriver till varandra med de där moderna telefonerna. De gamla fina orden försvinner och en massa nya dyker upp istället. Hemskt!

Nu har ju du en hel del kunskaper om hur språk förändras. Håller du med din farmor om att alla nymodigheter gör språket fattigare eller har du en annan åsikt? Beskriv hur du skulle resonera med din farmor om språkets utveckling.

Dokumentet som wordfil: Resonerande uppgifter om språkhistoria

Mest nöjd är jag med tredje frågan. Där skulle åtminstone fråga 1 kunna bakas in för elev som förstår det här med att koppla ihop alla sina kunskaper och utveckla och underbygga och exemplifiera och motivera och så vidare och så vidare. Övriga kan behöva fråga 1 och 2 också för att komma ihåg att skriva allt som de har lärt sig.

Nåväl, språkhistorian avklarad (och det var kul!) och andra lektionen med norska går av stapeln på tisdag (ännu roligare!).

Cecilia