Etikett: svenska

Jag har läst: Tänk om det där är jag

Den Av Infoi Okategoriserade1 kommentar
FullSizeRender (1)
Tänk om det där är jag – Johanna Lindbäck

Om att alltid behöva fundera på vad man säger, hur man är och vad man borde tycka och tänka skriver Johanna Lindbäck i ungdomsromanen Tänk om det där är jag.

Här finns Stockholmstjejen Agnes som flyttar till Umeå och bestämmer sig för att ta till vara chansen att få skapa sig den roll hon egentligen vill ha. Här finns också nya kompisgänget, grannkillen, familjen och besvikelsen när den spännande killen i bandet inte visade sig vara den hon först trodde. De vanliga rollerna som brukar återfinnas i ungdomsböcker (och i de flesta klassrum) finns även här, förutom det coola eller elaka gänget, vilket känns befriande på något sätt.

Genom boken får vi följa Agnes utveckling vilket jag tycker är intressant att påvisa för eleverna. Hon börjar som en mycket osäker tjej som skriver listor över vad hon behöver förändra hos sig själv för att ”verka” normal, och slutar som en tjej som vågar vara sig själv. Vad är det som bidrar till hennes utveckling? Vad ansvarar hon för själv och vilken betydelse har människorna runt henne i detta? Hur tror ni att Agnes mår i början av boken och hur mår hon i slutet? Hur kan vi känna igen oss själva? Hur kan vi agera för att människor runt oss ska våga vara sig själva?

En bok som gör att det känns bra i magen efteråt.

/Cecilia

Edpuzzle istället för Zaption – för att få elever aktivare vid filmgenomgångar

Den Av Infoi OkategoriseradeLämna en kommentar

Min gamla favorit Zaption har gått i graven och istället för den använder jag nu Edpuzzle. Funktionerna och syftet är egentligen desamma, att man ska kunna lägga in frågor i en film. Detta gör jag främst för att hjälpa eleverna att se filmen aktivt så att de inte bara slötittar på filmen. Jag kan också stoppa filmen för att lägga in en förklarande kommentar i form av ljud eller text där jag tycker att det behövs. Edpuzzle ger mig också möjlighet att spela in min egen berättarröst till en film som någon annan har gjort, för att på så sätt göra filmen mer aktuell och viktig för eleverna.

I Edpuzzle kan jag skapa grupper dit jag bjuder in mina elever och då kan jag följa deras utveckling.

På dator och iPad kan man använda en webbläsare men till iPhone behöver man ladda hem appen.

Här är en film om modala hjälpverb som jag har lagt in några frågor i.

edpuzzle

Prova, det är enkelt att förstå hur man ska göra.

Cecilia

 

I spåren av SKAM – Introduktion av läsprojekt

Den Av Infoi Allmänt4 kommentarer

Första delen av arbetsområdet I spåren av SKAM är läsprojektet.

Med inspiration från Bonnierförlagens artikel 26 böcker du kan läsa när du saknar SKAM har jag valt ut ungdomsböcker. Karaktärerna i SKAM bär på tankar och problem som vilka ungdomar som helst. Böckerna i läsprojektet är valda med utgångspunkt i de olika karaktärerna och anpassade efter en högstadieklass där alla inte har sett serien och där läsvanan varierar. Hänsyn har även tagits till att böckerna helst ska finnas som e-bok och/eller ljudbok eftersom vi använder SLI Läshörnan och Legimus.

Att vi läser digitalt den här gången har att göra med att jag vill att alla ska få läsa den bok som de önskar utan att böckerna ska kunna ta slut. När jag inleder ett bokprojekt eller presenterar en enskild bok som vi ska läsa digitalt försöker jag alltid få tag i ett fysiskt exemplar av boken. Det är svårt att skaffa sig en överblick över en digital bok, särskilt vad gäller sidantal, och jag upplever att det är lättare att göra korrekta bokval och fånga läsintresse om den fysiska boken finns tillgänglig. Det blir som en kombination av två världar, pappersvärlden och den digitala världen.

Bokhylla SKAM

Det här att lyckas pricka rätt på bokvalet utifrån SKAM-karaktär och bokhuvudperson är lite vanskligt, det måste jag medge. Det är inte alls säkert att ungdomarna har tolkat karaktärerna så som jag har gjort och även om vi är överens om personligheter är det inte säkert att boken blir en fullträff ändå. Men jag gillar idén och tänker att även en jämförelse där skillnad är större än likhet är en jämförelse och att det viktigaste är att boken i sig är bra. Jag kommer att presentera böckerna i bokhyllan ovan genom att visa karaktärerna från SKAM och därefter prata om böckerna som ”hör till” just den karaktären. Några av böckerna har jag läst, eller kommer att läsa, och ett kort blogginlägg om dem postas här på bloggen. (edit. Böckerna som jag läste i samband med projektet och bloggade om finns nu länkade i listan nedan).

 

Lista med (förhoppningsvis… hihi) lämpliga böcker utifrån karaktärerna

Eva
Hur känns förälskelse, svek? Hitta nya vänner, hitta sig själv. Mamma som finns där ibland.

Johanna Lindbäck, Tänk om det där är jag?
Sara Ohlson, Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag

 

Jonas
Förälskelse, svek, att vara trygg i sig själv men ändå göra snedsteg.

Fredrik Backman, Björnstad
John Green, Pappersstäder

 

Noora
Självsäkerhet, lojalitet, förälskelse. Vänner som blir en familj.

Katarina von Bredow, Hur kär får man bli?
Katarina von Bredow, Bara inte du

 

William
Den tuffa utsidan och det mjukare inre. Familjehemligheter.

Martin Jern, Så värt
Mattias Edvardson, Stå ut

 

Vilde
Att säga vad man tänker, bli missförstådd. Olycklig kärlek.

Eva Susso och Moa Eriksson Sandberg, 8 saker du aldrig skulle våga
Sara Lövestam, Som eld

 

Isak
Söka sig själv och sin sexuella identitet, våga stå för den man är.

Håkan Lindquist, Regn och åska
Benjamin Alire Sáens, Livets outgrundliga mysterier

 

Even
Att vara någon annan än man utger sig för att vara. Leva med psykisk sjukdom.

Jennifer Niven, Som stjärnor i natten

 

Chris
Att vara den som flyter med, som inte tar så stor plats men som alltid är där.

Lina Arvidson, Det borde finnas regler
Ingrid Olsson, Jag vill bara att du gillar mig

 

Sana
Självsäkerhet. Religion och kultur. Stark och argumentationskraftig.

Aidan Chambers, Nu vet jag (finns inte som e-bok)
Randa Abdel Fattah, Ser mitt huvud tjockt ut i den här (finns inte som e-bok)

 

När eleverna har valt bok är det dags att gå igenom hur de förväntas arbeta med läslogg hemma. Jag har delat ett dokument i Drive med var och en så att jag kan följa deras logginlägg och bidra med hejarop och utvecklingsförslag under läsningens gång.

Läslogg

När jag presenterar läsloggen pratar jag också om att högerkolumnen ska innehålla mer text än vänsterkolumnen (motivera, utveckla…) och ger exempel på vad som kan stå till höger:

  • Att du förutspår vad som kommer hända senare i boken.
  • Något som du undrar över, både gällande språk och handling.
  • En koppling till något annat som du har läst, hört eller sett. Du som är ett inbitet SKAM-fan kan här jämföra din bok med serien.
  • En koppling till dina egna erfarenheter.
  • En koppling till något som du vet om världen vi lever i.
  • Något som du reagerar på. Blir du glad, arg, avundsjuk?

Fyra-fem veckor tänkte jag ge eleverna till själva läsningen. Det är upp till dem att fördela logginläggen så att det blir ungefär fyra inlägg per fjärdedel av boken.

Goda exempel på loggskrivande ska jag löpande visa klassen så att alla får chans att utveckla sitt sätt att skriva.

Någon slags avslutande uppgift ska det bli med boken också men den tänker jag låta eleverna vara med och skapa.

Håll tummarna för att eleverna kommer att tycka att det här blir lika bra som jag tror att det kan bli!

Cecilia

 

I spåren av SKAM – sjösättning av projektet

Den Av Infoi Okategoriserade6 kommentarer

Skam_tittel

Den norska serien SKAM har ju blivit omåttligt populär bland ungdomarna, något som jag vill använda mig av i svenskundervisningen. Eller ungdomarna, hm.. själv har jag också plöjt de tre säsongerna och kan förstå vad det är som gör serien så populär. (Säsong 2 är bäst för övrigt). Men det är förstås inte precis alla i klassen som inser seriens storhet så därför har jag försökt skapa ett projekt som kan inspirera både inbitna SKAM-fans och övriga. Projektet har funnits med mig sedan terminsstart och är nu redo att sjösättas. I takt med att undervisningen fortgår tänkte jag dela med mig av arbetet här på bloggen.

I spåren av SKAM är ett arbetsområde i tre delar:

  1.  Läsprojekt där böckerna är inspirerade av karaktärerna i SKAM
  2.  Nordiska språk och språkhistoria
  3. Träna på att utveckla sitt resonemang, fokus på området identitet

I spåren av SKAM tre delar

På tisdag ska jag presentera hela arbetsområdet för klassen och därefter inleda den första delen, läsprojektet, som i huvudsak kommer ske som hemarbete. Mer om det imorgon.

Cecilia

100 böcker lästa – äntligen tårta!

Den Av Infoi Okategoriserade1 kommentar

tårta

När mina elever gick i slutet av sjuan inledde vi bokprojektet 100 sen tårta där de skulle läsa hundra böcker tillsammans, skriva om dem på bloggen och gärna läsa varandras inlägg. Nu när de slutar nian imorgon har de äntligen läst sina hundra böcker och jag fick äntligen baka tårtan och bjuda hem klassen på tårtkalas. Äntligen. En mysig dag med klassen, tårta, femkamp och kubb. Stämningen är på topp inför morgondagens avslutning då jag gissar att en och annan tår kommer att spillas.

Om projektet var lyckat eller inte beror på vad man menar med lyckat. Böckerna är lästa och vi har haft en sammanhållande aktivitet att samlas kring under en tid. Blogga om böcker i någon form kommer jag absolut att göra igen. Kul grej! Sen om ungdomarna nu är mer taggade till att läsa en bok under sommarlovet… det återstår nog att se. God tårta blev det i alla fall!

Cecilia

Kompisrespons med Autocrat

Den Av Infoi Okategoriserade3 kommentarer

De flesta av mina större skrivprojekt i både svenska och tyska innehåller någon form av kompisrespons och så har det alltid varit. Muntligt ibland, skriftligt ibland. När jag upptäckte tillägget Autocrat som används tillsammans med Googles Formulär, Dokument och Kalkylblad blev själva förfarandet enklare, responsen layoutmässigt snyggare och hela processen viktigare för eleverna. Jag får också enklare att se vilken slags respons eleverna ger och hur texterna bearbetas utifrån responsen.

Jag gör ett responsark i Google Formulär vilket eleverna använder för att fylla i sin respons till kompisen. Om du är nyfiken på hur man skapar ett formulär kan du se en instruktionsfilm här. Jag använder samma formulär varje gång och har därför valt att ha en fråga jag kallar ”Uppgiftsspecifik respons”. Instruktionerna kring denna uppgiftspecfika respons varierar med uppgift, elevgrupp, ämne och tillfälle och kommuniceras till eleverna utanför formuläret. Ibland kanske vi fokuserar på någon del av innehåller för att andra gången undersöka hur en grammatisk detalj behandlas i texten.

När eleverna svarar på formuläret hamnar svaren automatiskt i ett Google Kalkylark. Härifrån ska vi snart hämta information. Först ska vi bara skapa ett Google Dokument som kommer att utgöra mallen för själva responsarket. Arket ska innehålla taggar som heter samma sak som rubrikerna i kalkylarket, t.ex. <<Uppgiftsspecifik respons>> . Mitt dokument ser ut så här:

kompisrespons

Därefter är det dags att använda tillägget Autocrat för att koppla ihop informationen från kalkylarket med dokumentmallen. Autocrat hämtar då information från rätt cell i kalkylarket, byter ut taggen mot innehållet i cellen och skapar en pdf för varje elev. Dessutom skickar Autocrat automatiskt ut pdf:en till berörda författare via mail.

Här finns instruktioner om hur Autocrat fungerar.

Autocrat kanske inte är det första digitala verktyget jag skulle försöka introducera för kollegor men för dig som är van vid Drivevärlden rekommenderar jag det varmt. Jag ser en helt annan vilja hos eleverna att ge kompisen en utvecklad respons och när de får det fina responsarket med kompisens utvecklingsförslag blir de nästan lite stolta. Och när de är stolta blir jag stolt!

Lycka till!

Cecilia

När andra bloggar om lilla mig…. :)

Den Av Infoi OkategoriseradeLämna en kommentar

När jag föreläser utgår jag alltid från en presentation och mina tankar kring vad jag vill säga om varje bild. Något manus har jag aldrig skrivit för det kan jag ändå aldrig klara av att hålla mig till utan jag måste få tillåta mig att prata ur hjärtat på något sätt. Dock tänker jag ibland när jag får frågan att köra samma föreläsning igen att det hade varit bra att ha det där manuset… Ikväll vill jag länka till ett blogginlägg som sammanfattar min Frödingföreläsning från SETT så bra så att jag själv kan gå tillbaka och läsa inlägget för att minnas vad jag har sagt 🙂

Läs Maria Olsens blogginlägg här. Maria är förstelärare inom Kalmarsunds Gymnasieförbund sedan höstterminen 2014. Legitimerad gymnasielärare i svenska, engelska och tyska. Undervisar för närvarande på ungdomsgymnasiet och komvux.

Tusen tack, Maria, för din fina sammanfattning. Jag följer dig tillbaka!

Cecilia

Vad vill gymnasiet att vi på grundskolan ska ha lärt eleverna?

Den Av Infoi Okategoriserade2 kommentarer

kursplanen i svenska

Idag var jag på en samverkanskonferens för svenskämnet på en gymnasieskola i stan. Under mina tio år som lärare har vi inte haft en liknande träff för svenskan så det var en träff jag hade sett fram emot. Representanter från grundskolorna i kommunen var inbjudna för att påbörja en diskussion om hur vi kan se till att glappet och/eller överlappningen blir så små som möjligt när våra nior börjar gymnasiet. Vad tror vi i grundskolan att gymnasiet förväntar sig att eleverna kan och vad önskar gymnasielärarna att vi i grundskolan ska ha förberett eleverna inför?

Försteläraren Magnus Svensson på Rekarnegymnasiet visade en jämförelse av de båda skolformernas kursplaner i svenska. Kusligt lika och inte alls enkelt att se progressionen alla gånger. I grupper diskuterade vi likheter och skillnader mellan kursplanerna och vilka överlappningar och glapp vi kan se. I min grupp funderade vi kring huruvida det finns vissa områden som vi på grundskolan behandlar lite översiktligare än andra (minoritetsspråken, språksociologin, grammatiken, litteraturhistorian?) medan andra områden får mer fokus och därmed återkommer regelbundet under högstadiet (läsförståelse, olika texttyper, respons och bearbetning av texter, muntlig framställning?). Källkritik, källhänvisningar, referatteknik är något som gymnasiet får jobba mycket med så där kan vi nog i grundskolan lägga i en växel till många gånger och då inte bara inom svenskämnet.

Det här var första samverkansträffen och jag ser fram emot att få ta med mig och diskutera detta med mina svensklärarkollegor på skolan för att sedan fortsätta diskussionen om progressionen mellan stadierna vid nästa träff.

Cecilia

Ordklasser och satsdelar i svenskundervisningen

Den Av Infoi OkategoriseradeLämna en kommentar

Ordklasser och satsdelar

Lite repetition av ordklasser fick inleda den här veckans svenska. Snabbgenomgång med avslutande Kahoot och därefter stor chock när jag delade ut ett gammalt hederligt pappershäfte med övningar på satsdelar.

Det här med ordklasser och satsdelar är faktiskt min ständiga dåligtsamvetefråga. Själv är jag förstås tokig i grammatik – annars skulle särskilt mitt tysklärarval te sig lite märkligt –  men att få tonåringarna att gå igång på samma sätt… minst sagt en utmaning. Eftersom begreppen står uttryckligen i centrala innehållet behöver jag undervisa om både ordklasser och satsdelar men kunskapskravens formuleringar ger mig stor frihet att lägga större vikt vid annat. Det känns nämligen mycket viktigare för mig som tysklärare att prata prepositioner och ackusativobjekt på lektionerna än för mig som svensklärare. Att svenskläraren ska gå igenom saker för att underlätta för språkläraren köper jag inte heller. Var och en får ta sitt eget ansvar. Jag står fast vid att ordklasserna och satslösningen är ren Jeopardykunskap så länge som man inte kan visa att man har en faktisk vinning av kunskapen genom att kunna förbättra sina texter på något sätt. Imorgon kommer vi därför fortsätta med att analysera elevernas egna debattartiklar för att se om det kanske finns något objekt som råkat hamna i fel form eller något annat spännande.

Men hur konstigt det än kan tyckas så finns det alltid ett par elever som förstår satslösningen så där på djupet så att de drar med mig in i härliga samtal om skillnaden mellan attribut och objektiv predikatsfyllnad på ett plan som är långt över vad jag förväntat mig och det måste jag erkänna…nog ger dessa samtal det där extra lärarpirret.

Cecilia